Dags för ny säsong! Vi har utvärderat 2017, planerat budget och odlingar för 2018, haft ett medlemsmöte som fått oss att ändra några punkter och nu är vi redo med en färdig plan!

 

Nu är allt i full gång! Det finns en hel massa olika saker som kan göras precis just nu. Tomaterna har nästan helt kommit i jorden i växthuset. Många hade velat komma ned tidigare och har lite olikfärgade blad på grund av näringsbrist, men de brukar repa sig efter ett litet tag i härlig lerjord med en massa hästgödsel i. I år odlar vi väldigt många olika sorter, det var så många spännande som vi ville prova. Det blir stora medelstora och små, gröna, gula, svartröda, orange, rosa och röda, avlånga, spetsiga och runda.

Nu äntligen är vår stora grop färdiggrävd. Vi väntar med spänning på att den ska fyllas på med vatten och bli en damm. Det ser hoppfullt ut att leran i jorden ska göra den tät. Vi har låtit gräva ett dike från växthuset till dammen och försöker leda vattnet från våra byggnader till den. Det finns också ett dräneringsrör som leder dit, så jag tror att förutsättningarna för att få en full damm är ganska goda, men det tar säkert ändå ett år innan den är full. Just nu njuter vi av en stor grop, där vi har ett litet sandtag och kan fylla sandsäckar och sandlåda och tittar på de olika typerna av lera, sten och benbitar som vi hittar i vår stora grop.  Det känns skönt att göra något för att trygga vattenförsörjningen. Just nu går brunnen slut lite då och då när vi vattnar i växthuset och vi måste koppla pumpen till en regnvattentank eller till det lilla vattnet i botten av gropen tills vattnet i brunnen har fyllts på igen.

Liksom förra året är det en hel del partier med kvickrot, framförallt i löken och moroten. Dessa grödor är de som är mest känsliga för konkurrens så det är lite synd att det är mycket kvickrot just där.

En ny spännande del av vår odling är den med perenna vilda växter. Vi ska odla frö till företaget Pratensis som säljer fröblandningar med vilda växter i. Så nu odlar vi ungefär 400 kvadratmeter med Stor blåklocka, Åkervädd, Ängsvädd, Väddklint, Gullviva, Svartkämpar, Prästkrage, Rödklint, Sommarfibbla, Rödblära och Brudbröd.

Nu börjar vi på friland! Under den gångna veckan har vi lyckats få ned den tidiga sådden av morot, rödbeta, sockerärt och bondbönor i jorden. Det har varit fina och varma dagar, men det verkar som att det nalkas kallare väder framöver.  Tanken är att täcka sådden med fiberduk för att skynda på tillväxten så att vi kan komma igång tidigare än förra året med leveranserna.  Just nu håller vi på att sätta lök. I år provar vi också att så några bäddar med lök. Det verkar lite konstigt att en sättlök och ett litet, litet frö kan bli lika stora i slutet av säsongen. Jag tvekar, men vi får väl se!

 

Helsingborg (och Landskrona) är gårdens två närmsta städer. I år har vi bestämt oss för att försöka hitta fler medlemmar till vårt andelsjordbruk i just Helsingborg. Det är smidigt att leverera lådor till en stad eftersom det går snabbare och blir mindre bilkörning för oss. Så om du vill ha ekologiska grönsaker från oss och bor i Helsingborg så är du/ni varmt välkomna att bli medlemmar i andelsjordbruket.

 

8 mars 2017

Det växer. Groningen har blivit lite ojämn, några sorter av tomat och selleri sådde vi för gamla frön, så det blev omsådd, men i stort växer det på ganska bra. Idag var det frost och jag undrar om det hinner bli lite varmare innan det är dags att flytta ut tomaterna till växthuset, men det brukar ju bli det. Varmare och ljusare.

Annars är det mest verkstadsfix. Förstå sig på, smörja och reparera. För varje liten grej jag reparerar på traktorn blir den lite mer min kompis. Det stora projektet nu är att installera frontlastare på traktorn. Förhoppningsvis hinner vi det och lyckas skaffa redskapen vi behöver innan det är dags att gödsla odlingen. Tyvärr blir nog frontlastaren slutet på en era av klurande och funderande på hur vi ska lyfta olika saker som egentligen är för tunga. Det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Hävarmar, block, rep, spännband och ett träd. Inget är omöjligt. Med frontlastaren blir dock detta överflödigt, vilket faktiskt är lite tråkigt.

Nu har allt börjat igen. Plantuppdragningsrummet är igång med värme och belysning och vi har sått selleri, tomat, chili och purjolök. Små förbättringar har gjorts sen förra året med bättre belysning och bättre såbord. Plantuppdragningsrummet är ett litet rum i en lada som vi isolerat med halmbalar. Där finns bord med sand ovanpå och en golvvärmeslinga i sanden. I taket hänger en ljusslinga med starka LED-lampor. Det är där vi gör de tidigaste sådderna innan växthuset är fritt från frost.

 

Planeringen är i full gång och vi försöker ha bättre struktur och ordning på saker och ting. En del i det är att så tidigt som möjligt få veta hur många som vill ha våra grönsakslådor.

Därför undrar vi:

Vill du ha ekologiska och nyskördade grönsaker från oss varje vecka mellan juni och november? Läs mer om Grönsakslådor 2017 och skicka oss ett mail!

 

Nu är det dags för något av det roligaste under året. Beställa frön. Fröet är ju grunden till hela odlingen. Alla grönsaker våra prenumeranter äter under året ligger nu i en låda stor som en banankartong. Om några månader har de förvandlats till flera ton grönsaker. Är det inte fantastiskt?

Jag tittar i frökatalogerna, ser bilder på vackra grönsaker och drömmer om årets odling. Vi beställer främst frön till grönsakerna från Lindbloms Frö och Runåbergs Fröer. Gröngödslingsväxter som klöver och gräs, sättlök och lite annat kommer främst från Olssons Frö. Ambitionen är att ta mer eget frö, men våra första två år har själva grönsaksodlingen tagit upp så mycket tid och våra försök till fröodlingar har misslyckats. Kanske blir det bättre i år?

Vår tysta kamp för ett ökat inflytande för odlare och konsument över hela kedjan i matproduktionen för vi bland annat genom att bara välja frökonstanta eller öppenpollinerade sorter. Det är alltså sorter med egenskaper som går i arv till avkomman. Dessa sorter går att bevara och föröka upp genom vanlig, folklig fröodling.

I dag är nästan de flesta frön till grönsaksväxter så kallade F1-hybrider. F1 betyder filial-1, ungefär ”första avkomman”. Hybrid är inte så farligt som det låter. En hybrid är en korsning mellan två individer som är genetiskt olika. Det kan vara mellan arter, släkten, sorter. Hybrid i växtvärlden sker naturligt hela tiden. När det gäller F1-hybrider handlar det om att man har förädlat från två föräldrarplantor genom upprepad inavel. Dessa korsar man och avkomman från korsningen kallas F1-hybrid. F1-hybriderna är i princip genetiskt identiska och uppvisar samma egenskaper.

Här kommer ett litet exempel som mer ingående förklarar vad som menas med detta. Det förutsätter att du minns lite av genetikundervisningen i skolan. Det kanske blir lite ingående och tekniskt, men kan vara intressant för intresserade:

Föräldrarpopulationerna (en population är en grupp av individer)

Var och en av de två föräldrarpopulationerna är extremt inavlade genom upprepad korsning av få individer. Resultatet är mycket rena linjer genetiskt sätt. Det innebär att avkomman till var och en av föräldrarpopulationerna visar exakt samma egenskaper som generationen innan. Jag brukar tänka mig att de genetiska anlagen för en egenskap är bara dominant (stor bokstav) eller bara recessiv (liten bokstav). Ett dominant anlag dominerar över det recessiva anlaget och är den egenskap som visas om individen bär på båda generna. Här är en bild som visar Mendels kända korsning av ärtor och illustrerar hur det fungerar med recessiva och dominanta anlag:

Bild från wikipedia.org

I vårt exempel styrs egenskapen B (det som visas hos plantan) av generna B och b:

Föräldrapopulation 1: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen BB. Om individer i denna population korsar sig, BB x BB, får alla individer i avkomman genkombinationen BB.

Föräldrapopulation 2: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen bb. Om individer i denna population korsar sig, bb x bb, får alla individer i avkomman genkombinationen bb.

Dessa föräldrarpopulationer är oftast inte odlingsvärda i sig. De kan vara lite förkrympta och se ”missbildade” ut på olika sätt. Det intressanta är deras gener.

F1-hybrider – första avkomman  från korsning mellan de två olika föräldrarpopulationerna.

Om föräldrarpoplulation 1 och 2 korsar sig med varandra blir resultatet:

BB x bb=Bb, alla 4 olika kombinationer av generna i korsningen ger upphov till individer med generna Bb.

Så blir det för alla olika egenskaper. Verkligheten är mycket mer komplex med väldigt många olika gener som styr egenskaperna, så det är en förenklad bild. Men nu kanske ni förstår hur alla individer hos en F1-hybrid kan ha identiska gener. De mognar samtidigt, är alla lika stora, smakar lika mm. (självklart påverkar odlingsplatsen även hybriderna, så det blir alltid viss variation). Många ger mycket högre skörd än de traditionella frökonstanta sorterna. För odlaren som alltid köper sitt frö är det mycket som talar för att använda F1-hybrider. Och F1-hybrider är väl egentligen inte något ont i sig.

Det som vi inte tycker om med F1-hybrider är att det inte går att ta eget frö, med bevarade egenskaper (Bb x Bb=BB, Bb, bB, bb ). Det blir lite hur som helst med generna och egenskaperna och inget att ha för den seriösa odlaren.

Det är inte det lättaste att skapa föräldrar till F1-hybrider, utan är bara något som de lite större fröföretagen sysslar med. Företagen håller hårt på sina föräldrar och odlaren är därför alltid beroende av att varje år köpa nya frön. Kontrollen över odlingen och i slutändan maten finns då hos fröföretagen. Vad händer om de går i konkurs? det blir krig? Nu är vi väl inte så dystopiska när det gäller framtiden, men vem vet hur världen ser ut om 100 år?

Vi vill att möjligheten och kunskapen om odling och fröodling ska finnas kvar hos vanliga dödliga människor och har därför valt att bara odla frökonstanta sorter. Därför ser våra grönsaker inte alltid ut som de som finns i affären.

/Britta