Överflöd

28 Juli 2017

Vi levererar nu varje vecka sedan över en månad tillbaks. Det flyter på rätt bra och vi har kommit in i rutinen. Det mesta har kommit ganska bra på fälten.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74b9

Den mest kritiska ogräsrensningsperioden ska väl egentligen vara förbi redan vid midsommar, men vi hann som vanligt inte riktigt med all ogräsrensning då, och har därför fått jobba desto hårdare med det vi inte hann innan och fortsätter slita i ogräsplantor av lomme, kvickrot, mållor och våtarv. De går förvisso alla också att äta, men vi har inte direkt någon brist på mat och föredrar att bara få bort dem för att få det mer lättodlat i framtiden. En liten del grönsaksplantor har fått gå förlorat och är nu uppharvat för att inte få igen ogräsfröna nästa år, men på det stora hela har det allra mesta blivit plantor och växer bra. Odlingarna ser bättre ut i år än de gjort våra två tidigare år och allt fungerar bättre än vi vågade hoppas på när vi tog in medlemmar till andelsjorbruket. Eller så kan man säga att det mycket går enligt plan i år, och att vi inte riktigt varit med om det tidigare. Att ha en ganska bra odlingsplan som fungerar och att vi lärt oss prioritera bättre i ogräsrensningen och i det hela. Därför har vi mer grönsaker än vi har grönsaksätare när nu allt börjar bli skördeklart. Ett ändå angenämt problem som vi försöker lösa och diskuterar under goda måltider på vårt överflöd. Dessutom börjar vår gårdsbutik nu få ett ganska gott utbud.UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74b5UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74bb

Vår bevattningsdamm fylls på massor av alla regn och vattenbrist tycks nu vara ett minne blott. I början av säsongen hade vi stora problem med rådjur som mumsade på allt. Vi försökte täcka allt med fiberdukar och nät, men det medför andra problem och vi har begränsat med dukar att täcka med. Vi fick då tipset från flera håll att lägga ut fårull, eller framförallt fettet som finns i fårullen.  Sedan vi tog tag i att skaffa en del gammal fårull har vi inte sett några rådjursangrepp. Faktum är att det slutade från att vi fick tag i ullen, inte från att vi la ut den några dagar senare. Antingen var det annat som lockade bort rådjuren, eller så var det en slump att de inte heller kom dagarna innan vi la ut ullen, eller så räcker det att tänka tanken att lägga ut ull för att hålla rådjuren borta. Eller så är det bara en slump att de inte kommit nu och de kommer tillbaka när som helst. Just nu har odlingarna i alla fall en rådjurfrist och det är välbehövligt.

Snart åker Klara och Britta på en liten semester och Victor får sköta gården själv ett tag. Det går, men det lär inte bli mycket tid över för att göra mer efter att skörd och leverans fått ta sin tid. Därför måste mycket hinnas med nu, framförallt måste mer av ogräset bort, men vädrets makter har bestämt sig för att regna lite nästan varje dag och ibland mycket. Ogräset gillar det.

Annonser

Grop, tomater och åkervädd

 

Nu är allt i full gång! Det finns en hel massa olika saker som kan göras precis just nu. Tomaterna har nästan helt kommit i jorden i växthuset. Många hade velat komma ned tidigare och har lite olikfärgade blad på grund av näringsbrist, men de brukar repa sig efter ett litet tag i härlig lerjord med en massa hästgödsel i. I år odlar vi väldigt många olika sorter, det var så många spännande som vi ville prova. Det blir stora medelstora och små, gröna, gula, svartröda, orange, rosa och röda, avlånga, spetsiga och runda.

20170530_082323

Nu äntligen är vår stora grop färdiggrävd. Vi väntar med spänning på att den ska fyllas på med vatten och bli en damm. Det ser hoppfullt ut att leran i jorden ska göra den tät. Vi har låtit gräva ett dike från växthuset till dammen och försöker leda vattnet från våra byggnader till den. Det finns också ett dräneringsrör som leder dit, så jag tror att förutsättningarna för att få en full damm är ganska goda, men det tar säkert ändå ett år innan den är full. Just nu njuter vi av en stor grop, där vi har ett litet sandtag och kan fylla sandsäckar och sandlåda och tittar på de olika typerna av lera, sten och benbitar som vi hittar i vår stora grop.  Det känns skönt att göra något för att trygga vattenförsörjningen. Just nu går brunnen slut lite då och då när vi vattnar i växthuset och vi måste koppla pumpen till en regnvattentank eller till det lilla vattnet i botten av gropen tills vattnet i brunnen har fyllts på igen.

20170530_082154

Liksom förra året är det en hel del partier med kvickrot, framförallt i löken och moroten. Dessa grödor är de som är mest känsliga för konkurrens så det är lite synd att det är mycket kvickrot just där.

En ny spännande del av vår odling är den med perenna vilda växter. Vi ska odla frö till företaget Pratensis som säljer fröblandningar med vilda växter i. Så nu odlar vi ungefär 400 kvadratmeter med Stor blåklocka, Åkervädd, Ängsvädd, Väddklint, Gullviva, Svartkämpar, Prästkrage, Rödklint, Sommarfibbla, Rödblära och Brudbröd.

20170530_082802

Löksättning

Nu börjar vi på friland! Under den gångna veckan har vi lyckats få ned den tidiga sådden av morot, rödbeta, sockerärt och bondbönor i jorden. Det har varit fina och varma dagar, men det verkar som att det nalkas kallare väder framöver.  Tanken är att täcka sådden med fiberduk för att skynda på tillväxten så att vi kan komma igång tidigare än förra året med leveranserna.  Just nu håller vi på att sätta lök. I år provar vi också att så några bäddar med lök. Det verkar lite konstigt att en sättlök och ett litet, litet frö kan bli lika stora i slutet av säsongen. Jag tvekar, men vi får väl se!

Ekologiska grönsaker i Helsingborg

 

img_1484Helsingborg (och Landskrona) är gårdens två närmsta städer. I år har vi bestämt oss för att försöka hitta fler medlemmar till vårt andelsjordbruk i just Helsingborg. Det är smidigt att leverera lådor till en stad eftersom det går snabbare och blir mindre bilkörning för oss. Så om du vill ha ekologiska grönsaker från oss och bor i Helsingborg så är du/ni varmt välkomna att bli medlemmar i andelsjordbruket.

 

Det växer

8 mars 2017

Det växer. Groningen har blivit lite ojämn, några sorter av tomat och selleri sådde vi för gamla frön, så det blev omsådd, men i stort växer det på ganska bra. Idag var det frost och jag undrar om det hinner bli lite varmare innan det är dags att flytta ut tomaterna till växthuset, men det brukar ju bli det. Varmare och ljusare.

Annars är det mest verkstadsfix. Förstå sig på, smörja och reparera. För varje liten grej jag reparerar på traktorn blir den lite mer min kompis. Det stora projektet nu är att installera frontlastare på traktorn. Förhoppningsvis hinner vi det och lyckas skaffa redskapen vi behöver innan det är dags att gödsla odlingen. Tyvärr blir nog frontlastaren slutet på en era av klurande och funderande på hur vi ska lyfta olika saker som egentligen är för tunga. Det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Hävarmar, block, rep, spännband och ett träd. Inget är omöjligt. Med frontlastaren blir dock detta överflödigt, vilket faktiskt är lite tråkigt.

Vill du köpa in dig på en andel av vår skörd? – Dags att anmäla intresse!

Nu har allt b20170218plantuppdragningörjat igen. Plantuppdragningsrummet är igång med värme och belysning och vi har sått selleri, tomat, chili och purjolök. Små förbättringar har gjorts sen förra året med bättre belysning och bättre såbord. Plantuppdragningsrummet är ett litet rum i en lada som vi isolerat med halmbalar. Där finns bord med sand ovanpå och en golvvärmeslinga i sanden. I taket hänger en ljusslinga med starka LED-lampor. Det är där vi gör de tidigaste sådderna innan växthuset är fritt från frost.

 

Planeringen är i full gång och vi försöker ha bättre struktur och ordning på saker och ting. En del i det är att så tidigt som möjligt få veta hur många som vill ha våra grönsakslådor.

Därför undrar vi:

Vill du ha ekologiska och nyskördade grönsaker från oss varje vecka mellan juni och november? Läs mer om Grönsakslådor 2017 och skicka oss ett mail!

IMG_1300

Vecka 32

 

Fröer

Nu är det dags för något av det roligaste under året. Beställa frön. Fröet är ju grunden till hela odlingen. Alla grönsaker våra prenumeranter äter under året ligger nu i en låda stor som en banankartong. Om några månader har de förvandlats till flera ton grönsaker. Är det inte fantastiskt?

Jag tittar i frökatalogerna, ser bilder på vackra grönsaker och drömmer om årets odling. Vi beställer främst frön till grönsakerna från Lindbloms Frö och Runåbergs Fröer. Gröngödslingsväxter som klöver och gräs, sättlök och lite annat kommer främst från Olssons Frö. Ambitionen är att ta mer eget frö, men våra första två år har själva grönsaksodlingen tagit upp så mycket tid och våra försök till fröodlingar har misslyckats. Kanske blir det bättre i år?

dsc01825

Vår tysta kamp för ett ökat inflytande för odlare och konsument över hela kedjan i matproduktionen för vi bland annat genom att bara välja frökonstanta eller öppenpollinerade sorter. Det är alltså sorter med egenskaper som går i arv till avkomman. Dessa sorter går att bevara och föröka upp genom vanlig, folklig fröodling.

I dag är nästan de flesta frön till grönsaksväxter så kallade F1-hybrider. F1 betyder filial-1, ungefär ”första avkomman”. Hybrid är inte så farligt som det låter. En hybrid är en korsning mellan två individer som är genetiskt olika. Det kan vara mellan arter, släkten, sorter. Hybrid i växtvärlden sker naturligt hela tiden. När det gäller F1-hybrider handlar det om att man har förädlat från två föräldrarplantor genom upprepad inavel. Dessa korsar man och avkomman från korsningen kallas F1-hybrid. F1-hybriderna är i princip genetiskt identiska och uppvisar samma egenskaper.

Här kommer ett litet exempel som mer ingående förklarar vad som menas med detta. Det förutsätter att du minns lite av genetikundervisningen i skolan. Det kanske blir lite ingående och tekniskt, men kan vara intressant för intresserade:

Föräldrarpopulationerna (en population är en grupp av individer)

Var och en av de två föräldrarpopulationerna är extremt inavlade genom upprepad korsning av få individer. Resultatet är mycket rena linjer genetiskt sätt. Det innebär att avkomman till var och en av föräldrarpopulationerna visar exakt samma egenskaper som generationen innan. Jag brukar tänka mig att de genetiska anlagen för en egenskap är bara dominant (stor bokstaveller bara recessiv (liten bokstav). Ett dominant anlag dominerar över det recessiva anlaget och är den egenskap som visas om individen bär på båda generna. Här är en bild som visar Mendels kända korsning av ärtor och illustrerar hur det fungerar med recessiva och dominanta anlag:

Bild från wikipedia.org

I vårt exempel styrs egenskapen B (det som visas hos plantanav generna B och b:

Föräldrapopulation 1: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen BB. Om individer i denna population korsar sig, BB x BB, får alla individer i avkomman genkombinationen BB.

Föräldrapopulation 2: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen bb. Om individer i denna population korsar sig, bb x bb, får alla individer i avkomman genkombinationen bb.

Dessa föräldrarpopulationer är oftast inte odlingsvärda i sig. De kan vara lite förkrympta och se ”missbildade” ut på olika sätt. Det intressanta är deras gener.

F1-hybrider – första avkomman  från korsning mellan de två olika föräldrarpopulationerna.

Om föräldrarpoplulation 1 och 2 korsar sig med varandra blir resultatet:

BB x bb=Bb, alla 4 olika kombinationer av generna i korsningen ger upphov till individer med generna Bb.

Så blir det för alla olika egenskaper. Verkligheten är mycket mer komplex med väldigt många olika gener som styr egenskaperna, så det är en förenklad bild. Men nu kanske ni förstår hur alla individer hos en F1-hybrid kan ha identiska gener. De mognar samtidigt, är alla lika stora, smakar lika mm. (självklart påverkar odlingsplatsen även hybriderna, så det blir alltid viss variation). Många ger mycket högre skörd än de traditionella frökonstanta sorterna. För odlaren som alltid köper sitt frö är det mycket som talar för att använda F1-hybrider. Och F1-hybrider är väl egentligen inte något ont i sig.

Det som vi inte tycker om med F1-hybrider är att det inte går att ta eget frö, med bevarade egenskaper (Bb x Bb=BB, Bb, bB, bb ). Det blir lite hur som helst med generna och egenskaperna och inget att ha för den seriösa odlaren.

Det är inte det lättaste att skapa föräldrar till F1-hybrider, utan är bara något som de lite större fröföretagen sysslar med. Företagen håller hårt på sina föräldrar och odlaren är därför alltid beroende av att varje år köpa nya frön. Kontrollen över odlingen och i slutändan maten finns då hos fröföretagen. Vad händer om de går i konkurs? det blir krig? Nu är vi väl inte så dystopiska när det gäller framtiden, men vem vet hur världen ser ut om 100 år?

Vi vill att möjligheten och kunskapen om odling och fröodling ska finnas kvar hos vanliga dödliga människor och har därför valt att bara odla frökonstanta sorter. Därför ser våra grönsaker inte alltid ut som de som finns i affären.

/Britta

 

 

Nytt år och nya tankar

persiljerotDet är spännande vad som händer med mig, som grönsaksodlare på vintern. Först är det
ett lugn som sprider sig. De sista lådorna är levererade, redskapen inplockade och det mesta är skördat och ligger tryggt i jordkällaren. Inget som är akut och måste görs direkt. Nu äntligen kan jag ta det lugnt och göra allt som blivit bortprioriterat under den mer aktiva odlingssäsongen. Olja redskapen, sortera bland skruvarna, städa i traktorn…

Det största som är på gång nu är att vi ska anlägga en damm och en brunn för att säkra vattenförsörjningen till grönsakerna. Då kan vi vattna växthuset från dammen som kan fyllas på med regnvatten och brunnsvatten då det inte regnar. Vattnet blir lite uppvärmt och tomaterna och gurkorna blir gladare. Vi vill också att allt överskottsvatten från växthus och åker hamnar i dammen så att vi kan använda näringen igen och läcker ut mindre näringsämnen. Det blir nog också fint för fåglar, grodor, bin, sniglar, människor och alla andra som blir glada av vatten. Nu gäller det bara att vänta tills marken torkar upp, eller det blir lite lätt tjäle, så att grävaren kan gräva utan att fastna i leran.

 

frontlastarDet där vinterlugnet varar oftast inte så länge. Det som förr var ”sen” har blivit ”nu”. Otåligheten och arbetsglädjen/moralen smyger sig på. Det är nu det är nytt år och det är ju nu vi ska koppla på den nya, begagnade, frontlastaren, städa i ordning i växthusen, göra den nya planeringen och fröbeställningen, skaffa, eller bygga hjulhacka, bygga om radrensaren, köpa en vält, skaffa gödselspridare, försöka få igång och bygga klart motordriften på vår handdrivna redskapsbärare, planera för frukt- och bärodlingen, göra lite reklam för lådorna, fundera på hur vi ska sköta gångarna i vårt system med fasta bäddar, köpa nytt gräsklippsredskap, lägga om loftgolvet i ladan, börja så frön.

I huvudet pendlar det mellan att vara spretigt och rörigt och spännande och varierat. Hur kommer det att gå i år?  Förra året gick lite bättre än förrförra och förhoppningsvis blir detta lite bättre igen men skruvarna får nog bli sorterade först nästa vinter.skruvar

/Britta

 

 

Sommarplantornas död och lugnare tider.

img_1481

Kvällarna kommer tidigare. Nätterna är kallare. Arbetet har lugnat ner sig lite på gården. Allt växer långsammare trots det fina, varma vädret. Det torra vädret ger också en upprepning av den vattenbrist vi hade i våras när sådderna förstördes eller bara stod still i bristen på regn, men visa av erfarenheten är vi lite bättre utrustade nu. Samtidigt är det väldigt mycket som vissnar ner och dör ändå nu. Mjöldaggen har tagit död på pumpaplantorna, sockerärtorna och snart squashplantorna också. Bondbönsplantorna torkar ihop i chokladfläcksjukan. Tomatplantorna har både gråmögel och potatisbladmögel som långsamt sprider sig. Gurkplantorna har gurkbladmögel och dör av det.

Det kan kännas nedslående med alla sjukdomar på plantorna, men en hel del av dem är något man kan räkna med så här års, och är, kan man säga, ålderskrämpor. De har i stort sett gett de grönsakeIMG_1484.JPGr de förväntats ge. Säsongen är bara över för själva plantorna. Livet har sin gång där döden är en del, och odlingarna är på väg in i en annan säsong nu. Det är dags för vintergrönsakerna. Den första av varje grönsak är alltid efterlängtad, men nu måste jag säga att jag faktiskt är lite lyx-trött på till exempel tomater. Vi har ätit och äter fortfarande alla bortsorterade tomater i grytor, såser, sallader, pajer, chutneys, pesto, och har konserverat i burkar till vintern. Nu ser jag fram emot när palsternackorna och persiljeroten kommer i stället.

Lugnet och årstiden skapar mer tid för reflektion. Vi satte oss ner på vårt senaste månadsmöte och gick igenom den framtidsvision vi ritade upp förra året. Vi ville odla en stor variation. Vi ville värna om biologisk mångfald. Vi ville att våra grönsaker inte skulle vara en lyxvara, utan kunna nå även de som inte har mycket pengar. Vi ville ha god kontakt med dem som äter våra grönsaker. Vi ville att utlämningsställena ska kunna vara en katalysator för möten mellan människor lokalt. Allt det här vill vi fortfarande och jag ser det som att vi går i rätt riktning, även om vi kan gå längre och bli bättre på det. Det gör mig stolt och glad! Särskilt glad är jag över att vår flexibla prissättning faktiskt verkar fungera bra! En del betalar mer, för att de har mer eller för att de prioriterar våra grönsaker högt. Andra betalar mindre, för att de är arbetslösa, sjukskrivna, har många barn, eller av andra anledningar inte vill eller kan betala mer. Många lägger sig i mitten. Och det är precis det som är tanken!

Det är spännande det här med att driva gården. Det finns så många olika delar. Vi är odlare, men också våra egna försäljare, administratörer, ekonomer, företagsledare, marknadsförare, utbildare, arbetsledare, distributörer, uppfinnare, mekaniker, snickare och säkert mycket annat som jag inte tänkt på. Det är väldigt roligt, lärorikt och utmanande att ta sig an alla dessa roller.

Det är snart dags att sätta vitlöken inför nästa säsong, att plantera alla träden vi ympade i våras för vår femårsplan, och spika planerna för hur, vad och vart vi ska odla, marknadsföra och distribuera alla grönsaker då!

/Klara

 

 

 

 

Grönsaker,ogräs och stora ord

Japp. Nu är vi på gång. Den första leveransen borde vara hemma hos grönsaksätarna. Det må vara ett litet, pyttelitet, steg för mänskligheten, men för våra magar här hemma är det jättestort. Numera kan vi slippa det vi kallar för ”köpemat” och bara äta det som finns på fältet. Vitlöken är skördad, tomatplantorna har börjat producera, löken växer fint och runt och detsamma gäller för vitkål och dess kusin kålrabbi. Och salladen vill också bli uppäten.
thumb_IMG_1272_1024
Och då är det inte förvånande att flera av våra småvänner som vi delar planeten med också vill ta del av skörden. Vitkålen har överlevt det första kålmalslarvangreppet och nu, efter deras metamorfos, flyger dom omkring som vita kålmalar och ska snart lägga sina ägg igen och spelet börjar om. Vi kan bara hoppas att kålfamiljen som ligger under sin mysiga fiberduken klarar sig bra en gång till. Klara tycks har sett nån potatisbladmögel men det kan också vara vår paranoia och lite mjöldagg har vi också sett, som tur är bara på ogräset 🙂

För några veckor sen var vi lite oroliga för att det inte skulle komma tillräckligt med vatten uppifrån. Men, som ni som bor i södra Sverige troligtvis också märkte, har detta inte varit ett problem alls det senaste veckorna. Tvärtom, blev mycket vatten till ett problem för oss i stället eftersom det är mycket svårt eller till och med dåligt, att bearbeta blöt jord. Delvis för att det packas för mycket och också för att det klumpar ihop sig på redskapen. Denna ”arbetspaus” har lett till att förutom oss, också ogräset nu mera trivs jättebra.
thumb_IMG_1273_1024
Självklart kan vi inte bara skylla på det dåliga vädret, utan framför allt på vår ofullständiga ogräsbekämpningsstrategi. Stora gårdar har stora maskiner för allt. Trädgårdsodlare gör allt för hand. Och vi är mitt emellan. Vår bethacka till traktorn passar inte för vårt bäddsystem och våra handhackor funkar utmärkt, men det kan vara mycket ansträngande att handhacka stora ytor. Framförallt när min mer teknokratiskt inriktade inre röst är mycket irriterad av att göra ett jobb som skulle kunna rationaliseras. Men där saknar vi en bra lösning. Men det finns ljus i mörkret. Vi tror på att utveckla eldrivna handredskap eller liknande lösningar som skulle möjliggöra att vi slipper använda traktor, medan vi också slipper jättemycket jättehårt handarbete. Vi försöker alltså hitta den där gyllene medelvägen som redan Buddha pratade om. Men det tar tid. Det är en lång väg att gå och vi har mycket att lära oss.

Och tills dess får vi göra som Martin Luther King någon gång sa: ”Om Du inte kan flyga, spring. Om du inte kan springa, gå. Om du inte kan gå, kryp. Men oavsett vad du gör,  måste du ta dig framåt” Och just detta gör vi ganska mycket just nu: krypa och dra ogräset, som tyvärr är för stort, för hand. Och egentligen är handogräsrensning en av mina favoritjordbrukssysselsättningar. Då känner jag mig lite som den ovannämnda Buddha. Men när jag vet att det inte hade behövts, om vi bara hade hackat i rätt tid, känns Buddha långt borta. Men framåt går det i alla fall!

Hoppas ni tycker det är ok att jämföra så stora saker som religion, Buddha och människorättsaktivism när vi sysslar med något så vardagligt som att odla mat. Men finns det nåt mer politiskt relevant och historieomvälvande än det vi äter?

/Victor