Vårbruket är igång!

Nu kommer allt igång igen… inte bara att så små frön när det är kallt och mörkt ute, utan på riktigt, gå ut på fältet, sprida gödsel, harva och sen sätta lök. Troligtvis kan detta göras i kortbyxor och tunn tröja. Det är ljust, varmt, allt börjar växa och våra myskankor har lagt tre ägg.

IMG-0261

På något sätt är det en lite konstig vår. Vinter, vinter, vinter och sen pang, varmt, soligt och torrt, nu är det dags att göra allt. Och som tur är känns allting väldigt kul, det är bara en liten liten oro över om alla maskiner kommer att fungera som de ska. Håller våra svetsningar eller kommer arbetet att tvingas stanna upp för en dag i verkstan?

I år har vi fått  och får värdefull hjälp från vänner och grönsaksätare. Zarah har förgrott en massa chiliplantor till oss. Aldrig förr har vi haft så stor chilisar vid den här tiden! Tyvärr blir det lite färre än vi ville ha. Vi slarvade med att ta frön på vår favoritchili ‘Hot Lemon’. Frön ska tas från de bästa och finaste frukterna. De som en helst vill äta upp. När det gäller chili går det att både spara kakan och äta upp den. Alltså ta frön och äta upp frukten. Detta till skillnad från t ex majs, där det är fröna som är själva grönsaken.

 

Men vi åt upp allt ändå. Kvar i skafferiet var torkade chilisar som vi hade skördat gröna och låtit eftermogna. Grobarheten var kanske 5 % och de som kom upp var riktigt klena. Som tur vara hade Zarah andra frön av olika chilis, som hon tog väl hand om. Så chili blir det! En massa allt möjligt! Tack Zarah!

Egentligen är det som oavsiktligt hände med chilin, att ha färre men bättre plantor, något som vi strävar efter. Det är så mycket roligare att ha en mindre men välskött odling än att ha en stor utspridd odling där ogräset inte hinner tas om hand. Ofta tror jag även att skörden till och med kan vara bättre i det första fallet. Så det är planen för i år.  Så färre frön och odla på mindre yta, men vi räknar med lika mycket skörd.

Nu får jag känslan av att bara skriva och inte göra. Idag, äntligen, ska jag komma ut med traktorn, sprida gödsel och lyssna på radio under hörselkåporna och bullret.

/Britta

 

 

 

 

Annonser

Nu gror tomaterna!

12 mars 2018

Nu gror tomaterna!

DSC01882

2 mars 2018

Då var det dags igen! Trots den bistra kylan och små tendenser till vår så kommer tomatfröna ner i jorden i morgon. Vi har gjort vissa ändringar i plantuppdragningssystemet och jag anar att plantuppdragningen kommer bli bättre än tidigare år. Plantorna kommer ut i växthuset tidigare, får mer solljus och vänjer sig vid temperaturskillnader. De kommer nog bli starkare.

Tidigare år har plantorna stått ganska länge i vårt plantuppdragningsrum, som är ett isolerat och uppvärmt utrymme. Ljuset kommer från starka vita LED-lampor och plantorna växer bra. När det är tillräckligt varmt i växthuset flyttar vi ut dem dit. Problemet är att plantorna inte alls har fått känna på solljus, inte ens genom ett fönster. Plantorna är jättekänsliga när de kommer ut och om vi inte ställer dem skuggigt i ungefär en veckas tid så bränns bladen på dem.

I år kommer plantorna vara i plantuppdragningsrummet endast i ett par veckor. Sedan kommer de ut till vår uppvärmda del av växthuset. Förhoppningsvis blir denna lösning bättre.

Det kalla vädret har gjort att vi har varit lite långsamma att komma igång med allt, vilket säkert är bra, för våren och värmen kommer säkert senare i år också!

Ny säsong

Dags för ny säsong! Vi har utvärderat 2017, planerat budget och odlingar för 2018, haft ett medlemsmöte som fått oss att ändra några punkter och nu är vi redo med en färdig plan!

Vi kommer också förlänga säsongen med tre veckor och förhoppningsvis starta tidigare. Potatisen kommer att ingå i lådorna, men inte vara med varje vecka och inte hela säsongen. Vi kommer försöka odla lite fler spännande sorter och fokusera på färskpotatis. Det framkom dock på mötet att många ville ha kvar möjligheten att välja bort potatis och vi behåller därför den möjligheten.

Priset för 2018 blir därmed:
Hellådor, 23 veckor: 4100-6100 kr (medelpris 222 kr/låda)
Halvlådor, 23 veckor: 2700-4100 kr (medelpris 148 kr/låda)

För den som vill välja bort potatis blir priset:
Hellådor, 23 veckor: 3800-5800 kr (medelpris 209 kr/låda
Halvlådor, 23 veckor: 2500-3900 kr (medelpris 139 kr/låda)

thumb_img_1459_1024Vi planerar att lämna våra grönsaker i Helsingborg med omnejd, hos oss, i Kågeröd och i Teckomatorp. Vi är också öppna för att leverera till Svalöv, Landskrona och andra ställen mellan Landskrona och Helsingborg, om det finns minst fem som vill hämta upp på samma ställe.

Anmäl er om ni vill vara med, och sprid gärna ordet!

Överflöd

28 Juli 2017

Vi levererar nu varje vecka sedan över en månad tillbaks. Det flyter på rätt bra och vi har kommit in i rutinen. Det mesta har kommit ganska bra på fälten.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74b9

Den mest kritiska ogräsrensningsperioden ska väl egentligen vara förbi redan vid midsommar, men vi hann som vanligt inte riktigt med all ogräsrensning då, och har därför fått jobba desto hårdare med det vi inte hann innan och fortsätter slita i ogräsplantor av lomme, kvickrot, mållor och våtarv. De går förvisso alla också att äta, men vi har inte direkt någon brist på mat och föredrar att bara få bort dem för att få det mer lättodlat i framtiden. En liten del grönsaksplantor har fått gå förlorat och är nu uppharvat för att inte få igen ogräsfröna nästa år, men på det stora hela har det allra mesta blivit plantor och växer bra. Odlingarna ser bättre ut i år än de gjort våra två tidigare år och allt fungerar bättre än vi vågade hoppas på när vi tog in medlemmar till andelsjorbruket. Eller så kan man säga att det mycket går enligt plan i år, och att vi inte riktigt varit med om det tidigare. Att ha en ganska bra odlingsplan som fungerar och att vi lärt oss prioritera bättre i ogräsrensningen och i det hela. Därför har vi mer grönsaker än vi har grönsaksätare när nu allt börjar bli skördeklart. Ett ändå angenämt problem som vi försöker lösa och diskuterar under goda måltider på vårt överflöd. Dessutom börjar vår gårdsbutik nu få ett ganska gott utbud.UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74b5UNADJUSTEDNONRAW_thumb_74bb

Vår bevattningsdamm fylls på massor av alla regn och vattenbrist tycks nu vara ett minne blott. I början av säsongen hade vi stora problem med rådjur som mumsade på allt. Vi försökte täcka allt med fiberdukar och nät, men det medför andra problem och vi har begränsat med dukar att täcka med. Vi fick då tipset från flera håll att lägga ut fårull, eller framförallt fettet som finns i fårullen.  Sedan vi tog tag i att skaffa en del gammal fårull har vi inte sett några rådjursangrepp. Faktum är att det slutade från att vi fick tag i ullen, inte från att vi la ut den några dagar senare. Antingen var det annat som lockade bort rådjuren, eller så var det en slump att de inte heller kom dagarna innan vi la ut ullen, eller så räcker det att tänka tanken att lägga ut ull för att hålla rådjuren borta. Eller så är det bara en slump att de inte kommit nu och de kommer tillbaka när som helst. Just nu har odlingarna i alla fall en rådjurfrist och det är välbehövligt.

Snart åker Klara och Britta på en liten semester och Victor får sköta gården själv ett tag. Det går, men det lär inte bli mycket tid över för att göra mer efter att skörd och leverans fått ta sin tid. Därför måste mycket hinnas med nu, framförallt måste mer av ogräset bort, men vädrets makter har bestämt sig för att regna lite nästan varje dag och ibland mycket. Ogräset gillar det.

Grop, tomater och åkervädd

 

Nu är allt i full gång! Det finns en hel massa olika saker som kan göras precis just nu. Tomaterna har nästan helt kommit i jorden i växthuset. Många hade velat komma ned tidigare och har lite olikfärgade blad på grund av näringsbrist, men de brukar repa sig efter ett litet tag i härlig lerjord med en massa hästgödsel i. I år odlar vi väldigt många olika sorter, det var så många spännande som vi ville prova. Det blir stora medelstora och små, gröna, gula, svartröda, orange, rosa och röda, avlånga, spetsiga och runda.

20170530_082323

Nu äntligen är vår stora grop färdiggrävd. Vi väntar med spänning på att den ska fyllas på med vatten och bli en damm. Det ser hoppfullt ut att leran i jorden ska göra den tät. Vi har låtit gräva ett dike från växthuset till dammen och försöker leda vattnet från våra byggnader till den. Det finns också ett dräneringsrör som leder dit, så jag tror att förutsättningarna för att få en full damm är ganska goda, men det tar säkert ändå ett år innan den är full. Just nu njuter vi av en stor grop, där vi har ett litet sandtag och kan fylla sandsäckar och sandlåda och tittar på de olika typerna av lera, sten och benbitar som vi hittar i vår stora grop.  Det känns skönt att göra något för att trygga vattenförsörjningen. Just nu går brunnen slut lite då och då när vi vattnar i växthuset och vi måste koppla pumpen till en regnvattentank eller till det lilla vattnet i botten av gropen tills vattnet i brunnen har fyllts på igen.

20170530_082154

Liksom förra året är det en hel del partier med kvickrot, framförallt i löken och moroten. Dessa grödor är de som är mest känsliga för konkurrens så det är lite synd att det är mycket kvickrot just där.

En ny spännande del av vår odling är den med perenna vilda växter. Vi ska odla frö till företaget Pratensis som säljer fröblandningar med vilda växter i. Så nu odlar vi ungefär 400 kvadratmeter med Stor blåklocka, Åkervädd, Ängsvädd, Väddklint, Gullviva, Svartkämpar, Prästkrage, Rödklint, Sommarfibbla, Rödblära och Brudbröd.

20170530_082802

Löksättning

Nu börjar vi på friland! Under den gångna veckan har vi lyckats få ned den tidiga sådden av morot, rödbeta, sockerärt och bondbönor i jorden. Det har varit fina och varma dagar, men det verkar som att det nalkas kallare väder framöver.  Tanken är att täcka sådden med fiberduk för att skynda på tillväxten så att vi kan komma igång tidigare än förra året med leveranserna.  Just nu håller vi på att sätta lök. I år provar vi också att så några bäddar med lök. Det verkar lite konstigt att en sättlök och ett litet, litet frö kan bli lika stora i slutet av säsongen. Jag tvekar, men vi får väl se!

Ekologiska grönsaker i Helsingborg

 

img_1484Helsingborg (och Landskrona) är gårdens två närmsta städer. I år har vi bestämt oss för att försöka hitta fler medlemmar till vårt andelsjordbruk i just Helsingborg. Det är smidigt att leverera lådor till en stad eftersom det går snabbare och blir mindre bilkörning för oss. Så om du vill ha ekologiska grönsaker från oss och bor i Helsingborg så är du/ni varmt välkomna att bli medlemmar i andelsjordbruket.

 

Det växer

8 mars 2017

Det växer. Groningen har blivit lite ojämn, några sorter av tomat och selleri sådde vi för gamla frön, så det blev omsådd, men i stort växer det på ganska bra. Idag var det frost och jag undrar om det hinner bli lite varmare innan det är dags att flytta ut tomaterna till växthuset, men det brukar ju bli det. Varmare och ljusare.

Annars är det mest verkstadsfix. Förstå sig på, smörja och reparera. För varje liten grej jag reparerar på traktorn blir den lite mer min kompis. Det stora projektet nu är att installera frontlastare på traktorn. Förhoppningsvis hinner vi det och lyckas skaffa redskapen vi behöver innan det är dags att gödsla odlingen. Tyvärr blir nog frontlastaren slutet på en era av klurande och funderande på hur vi ska lyfta olika saker som egentligen är för tunga. Det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Hävarmar, block, rep, spännband och ett träd. Inget är omöjligt. Med frontlastaren blir dock detta överflödigt, vilket faktiskt är lite tråkigt.

Vill du köpa in dig på en andel av vår skörd? – Dags att anmäla intresse!

Nu har allt b20170218plantuppdragningörjat igen. Plantuppdragningsrummet är igång med värme och belysning och vi har sått selleri, tomat, chili och purjolök. Små förbättringar har gjorts sen förra året med bättre belysning och bättre såbord. Plantuppdragningsrummet är ett litet rum i en lada som vi isolerat med halmbalar. Där finns bord med sand ovanpå och en golvvärmeslinga i sanden. I taket hänger en ljusslinga med starka LED-lampor. Det är där vi gör de tidigaste sådderna innan växthuset är fritt från frost.

 

Planeringen är i full gång och vi försöker ha bättre struktur och ordning på saker och ting. En del i det är att så tidigt som möjligt få veta hur många som vill ha våra grönsakslådor.

Därför undrar vi:

Vill du ha ekologiska och nyskördade grönsaker från oss varje vecka mellan juni och november? Läs mer om Grönsakslådor 2017 och skicka oss ett mail!

IMG_1300

Vecka 32

 

Fröer

Nu är det dags för något av det roligaste under året. Beställa frön. Fröet är ju grunden till hela odlingen. Alla grönsaker våra prenumeranter äter under året ligger nu i en låda stor som en banankartong. Om några månader har de förvandlats till flera ton grönsaker. Är det inte fantastiskt?

Jag tittar i frökatalogerna, ser bilder på vackra grönsaker och drömmer om årets odling. Vi beställer främst frön till grönsakerna från Lindbloms Frö och Runåbergs Fröer. Gröngödslingsväxter som klöver och gräs, sättlök och lite annat kommer främst från Olssons Frö. Ambitionen är att ta mer eget frö, men våra första två år har själva grönsaksodlingen tagit upp så mycket tid och våra försök till fröodlingar har misslyckats. Kanske blir det bättre i år?

dsc01825

Vår tysta kamp för ett ökat inflytande för odlare och konsument över hela kedjan i matproduktionen för vi bland annat genom att bara välja frökonstanta eller öppenpollinerade sorter. Det är alltså sorter med egenskaper som går i arv till avkomman. Dessa sorter går att bevara och föröka upp genom vanlig, folklig fröodling.

I dag är nästan de flesta frön till grönsaksväxter så kallade F1-hybrider. F1 betyder filial-1, ungefär ”första avkomman”. Hybrid är inte så farligt som det låter. En hybrid är en korsning mellan två individer som är genetiskt olika. Det kan vara mellan arter, släkten, sorter. Hybrid i växtvärlden sker naturligt hela tiden. När det gäller F1-hybrider handlar det om att man har förädlat från två föräldrarplantor genom upprepad inavel. Dessa korsar man och avkomman från korsningen kallas F1-hybrid. F1-hybriderna är i princip genetiskt identiska och uppvisar samma egenskaper.

Här kommer ett litet exempel som mer ingående förklarar vad som menas med detta. Det förutsätter att du minns lite av genetikundervisningen i skolan. Det kanske blir lite ingående och tekniskt, men kan vara intressant för intresserade:

Föräldrarpopulationerna (en population är en grupp av individer)

Var och en av de två föräldrarpopulationerna är extremt inavlade genom upprepad korsning av få individer. Resultatet är mycket rena linjer genetiskt sätt. Det innebär att avkomman till var och en av föräldrarpopulationerna visar exakt samma egenskaper som generationen innan. Jag brukar tänka mig att de genetiska anlagen för en egenskap är bara dominant (stor bokstaveller bara recessiv (liten bokstav). Ett dominant anlag dominerar över det recessiva anlaget och är den egenskap som visas om individen bär på båda generna. Här är en bild som visar Mendels kända korsning av ärtor och illustrerar hur det fungerar med recessiva och dominanta anlag:

Bild från wikipedia.org

I vårt exempel styrs egenskapen B (det som visas hos plantanav generna B och b:

Föräldrapopulation 1: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen BB. Om individer i denna population korsar sig, BB x BB, får alla individer i avkomman genkombinationen BB.

Föräldrapopulation 2: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen bb. Om individer i denna population korsar sig, bb x bb, får alla individer i avkomman genkombinationen bb.

Dessa föräldrarpopulationer är oftast inte odlingsvärda i sig. De kan vara lite förkrympta och se ”missbildade” ut på olika sätt. Det intressanta är deras gener.

F1-hybrider – första avkomman  från korsning mellan de två olika föräldrarpopulationerna.

Om föräldrarpoplulation 1 och 2 korsar sig med varandra blir resultatet:

BB x bb=Bb, alla 4 olika kombinationer av generna i korsningen ger upphov till individer med generna Bb.

Så blir det för alla olika egenskaper. Verkligheten är mycket mer komplex med väldigt många olika gener som styr egenskaperna, så det är en förenklad bild. Men nu kanske ni förstår hur alla individer hos en F1-hybrid kan ha identiska gener. De mognar samtidigt, är alla lika stora, smakar lika mm. (självklart påverkar odlingsplatsen även hybriderna, så det blir alltid viss variation). Många ger mycket högre skörd än de traditionella frökonstanta sorterna. För odlaren som alltid köper sitt frö är det mycket som talar för att använda F1-hybrider. Och F1-hybrider är väl egentligen inte något ont i sig.

Det som vi inte tycker om med F1-hybrider är att det inte går att ta eget frö, med bevarade egenskaper (Bb x Bb=BB, Bb, bB, bb ). Det blir lite hur som helst med generna och egenskaperna och inget att ha för den seriösa odlaren.

Det är inte det lättaste att skapa föräldrar till F1-hybrider, utan är bara något som de lite större fröföretagen sysslar med. Företagen håller hårt på sina föräldrar och odlaren är därför alltid beroende av att varje år köpa nya frön. Kontrollen över odlingen och i slutändan maten finns då hos fröföretagen. Vad händer om de går i konkurs? det blir krig? Nu är vi väl inte så dystopiska när det gäller framtiden, men vem vet hur världen ser ut om 100 år?

Vi vill att möjligheten och kunskapen om odling och fröodling ska finnas kvar hos vanliga dödliga människor och har därför valt att bara odla frökonstanta sorter. Därför ser våra grönsaker inte alltid ut som de som finns i affären.

/Britta