Fröer

Nu är det dags för något av det roligaste under året. Beställa frön. Fröet är ju grunden till hela odlingen. Alla grönsaker våra prenumeranter äter under året ligger nu i en låda stor som en banankartong. Om några månader har de förvandlats till flera ton grönsaker. Är det inte fantastiskt?

Jag tittar i frökatalogerna, ser bilder på vackra grönsaker och drömmer om årets odling. Vi beställer främst frön till grönsakerna från Lindbloms Frö och Runåbergs Fröer. Gröngödslingsväxter som klöver och gräs, sättlök och lite annat kommer främst från Olssons Frö. Ambitionen är att ta mer eget frö, men våra första två år har själva grönsaksodlingen tagit upp så mycket tid och våra försök till fröodlingar har misslyckats. Kanske blir det bättre i år?

dsc01825

Vår tysta kamp för ett ökat inflytande för odlare och konsument över hela kedjan i matproduktionen för vi bland annat genom att bara välja frökonstanta eller öppenpollinerade sorter. Det är alltså sorter med egenskaper som går i arv till avkomman. Dessa sorter går att bevara och föröka upp genom vanlig, folklig fröodling.

I dag är nästan de flesta frön till grönsaksväxter så kallade F1-hybrider. F1 betyder filial-1, ungefär ”första avkomman”. Hybrid är inte så farligt som det låter. En hybrid är en korsning mellan två individer som är genetiskt olika. Det kan vara mellan arter, släkten, sorter. Hybrid i växtvärlden sker naturligt hela tiden. När det gäller F1-hybrider handlar det om att man har förädlat från två föräldrarplantor genom upprepad inavel. Dessa korsar man och avkomman från korsningen kallas F1-hybrid. F1-hybriderna är i princip genetiskt identiska och uppvisar samma egenskaper.

Här kommer ett litet exempel som mer ingående förklarar vad som menas med detta. Det förutsätter att du minns lite av genetikundervisningen i skolan. Det kanske blir lite ingående och tekniskt, men kan vara intressant för intresserade:

Föräldrarpopulationerna (en population är en grupp av individer)

Var och en av de två föräldrarpopulationerna är extremt inavlade genom upprepad korsning av få individer. Resultatet är mycket rena linjer genetiskt sätt. Det innebär att avkomman till var och en av föräldrarpopulationerna visar exakt samma egenskaper som generationen innan. Jag brukar tänka mig att de genetiska anlagen för en egenskap är bara dominant (stor bokstaveller bara recessiv (liten bokstav). Ett dominant anlag dominerar över det recessiva anlaget och är den egenskap som visas om individen bär på båda generna. Här är en bild som visar Mendels kända korsning av ärtor och illustrerar hur det fungerar med recessiva och dominanta anlag:

Bild från wikipedia.org

I vårt exempel styrs egenskapen B (det som visas hos plantanav generna B och b:

Föräldrapopulation 1: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen BB. Om individer i denna population korsar sig, BB x BB, får alla individer i avkomman genkombinationen BB.

Föräldrapopulation 2: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen bb. Om individer i denna population korsar sig, bb x bb, får alla individer i avkomman genkombinationen bb.

Dessa föräldrarpopulationer är oftast inte odlingsvärda i sig. De kan vara lite förkrympta och se ”missbildade” ut på olika sätt. Det intressanta är deras gener.

F1-hybrider – första avkomman  från korsning mellan de två olika föräldrarpopulationerna.

Om föräldrarpoplulation 1 och 2 korsar sig med varandra blir resultatet:

BB x bb=Bb, alla 4 olika kombinationer av generna i korsningen ger upphov till individer med generna Bb.

Så blir det för alla olika egenskaper. Verkligheten är mycket mer komplex med väldigt många olika gener som styr egenskaperna, så det är en förenklad bild. Men nu kanske ni förstår hur alla individer hos en F1-hybrid kan ha identiska gener. De mognar samtidigt, är alla lika stora, smakar lika mm. (självklart påverkar odlingsplatsen även hybriderna, så det blir alltid viss variation). Många ger mycket högre skörd än de traditionella frökonstanta sorterna. För odlaren som alltid köper sitt frö är det mycket som talar för att använda F1-hybrider. Och F1-hybrider är väl egentligen inte något ont i sig.

Det som vi inte tycker om med F1-hybrider är att det inte går att ta eget frö, med bevarade egenskaper (Bb x Bb=BB, Bb, bB, bb ). Det blir lite hur som helst med generna och egenskaperna och inget att ha för den seriösa odlaren.

Det är inte det lättaste att skapa föräldrar till F1-hybrider, utan är bara något som de lite större fröföretagen sysslar med. Företagen håller hårt på sina föräldrar och odlaren är därför alltid beroende av att varje år köpa nya frön. Kontrollen över odlingen och i slutändan maten finns då hos fröföretagen. Vad händer om de går i konkurs? det blir krig? Nu är vi väl inte så dystopiska när det gäller framtiden, men vem vet hur världen ser ut om 100 år?

Vi vill att möjligheten och kunskapen om odling och fröodling ska finnas kvar hos vanliga dödliga människor och har därför valt att bara odla frökonstanta sorter. Därför ser våra grönsaker inte alltid ut som de som finns i affären.

/Britta

 

 

Annonser

Nytt år och nya tankar

persiljerotDet är spännande vad som händer med mig, som grönsaksodlare på vintern. Först är det
ett lugn som sprider sig. De sista lådorna är levererade, redskapen inplockade och det mesta är skördat och ligger tryggt i jordkällaren. Inget som är akut och måste görs direkt. Nu äntligen kan jag ta det lugnt och göra allt som blivit bortprioriterat under den mer aktiva odlingssäsongen. Olja redskapen, sortera bland skruvarna, städa i traktorn…

Det största som är på gång nu är att vi ska anlägga en damm och en brunn för att säkra vattenförsörjningen till grönsakerna. Då kan vi vattna växthuset från dammen som kan fyllas på med regnvatten och brunnsvatten då det inte regnar. Vattnet blir lite uppvärmt och tomaterna och gurkorna blir gladare. Vi vill också att allt överskottsvatten från växthus och åker hamnar i dammen så att vi kan använda näringen igen och läcker ut mindre näringsämnen. Det blir nog också fint för fåglar, grodor, bin, sniglar, människor och alla andra som blir glada av vatten. Nu gäller det bara att vänta tills marken torkar upp, eller det blir lite lätt tjäle, så att grävaren kan gräva utan att fastna i leran.

 

frontlastarDet där vinterlugnet varar oftast inte så länge. Det som förr var ”sen” har blivit ”nu”. Otåligheten och arbetsglädjen/moralen smyger sig på. Det är nu det är nytt år och det är ju nu vi ska koppla på den nya, begagnade, frontlastaren, städa i ordning i växthusen, göra den nya planeringen och fröbeställningen, skaffa, eller bygga hjulhacka, bygga om radrensaren, köpa en vält, skaffa gödselspridare, försöka få igång och bygga klart motordriften på vår handdrivna redskapsbärare, planera för frukt- och bärodlingen, göra lite reklam för lådorna, fundera på hur vi ska sköta gångarna i vårt system med fasta bäddar, köpa nytt gräsklippsredskap, lägga om loftgolvet i ladan, börja så frön.

I huvudet pendlar det mellan att vara spretigt och rörigt och spännande och varierat. Hur kommer det att gå i år?  Förra året gick lite bättre än förrförra och förhoppningsvis blir detta lite bättre igen men skruvarna får nog bli sorterade först nästa vinter.skruvar

/Britta