Grönsaker,ogräs och stora ord

Japp. Nu är vi på gång. Den första leveransen borde vara hemma hos grönsaksätarna. Det må vara ett litet, pyttelitet, steg för mänskligheten, men för våra magar här hemma är det jättestort. Numera kan vi slippa det vi kallar för ”köpemat” och bara äta det som finns på fältet. Vitlöken är skördad, tomatplantorna har börjat producera, löken växer fint och runt och detsamma gäller för vitkål och dess kusin kålrabbi. Och salladen vill också bli uppäten.
thumb_IMG_1272_1024
Och då är det inte förvånande att flera av våra småvänner som vi delar planeten med också vill ta del av skörden. Vitkålen har överlevt det första kålmalslarvangreppet och nu, efter deras metamorfos, flyger dom omkring som vita kålmalar och ska snart lägga sina ägg igen och spelet börjar om. Vi kan bara hoppas att kålfamiljen som ligger under sin mysiga fiberduken klarar sig bra en gång till. Klara tycks har sett nån potatisbladmögel men det kan också vara vår paranoia och lite mjöldagg har vi också sett, som tur är bara på ogräset 🙂

För några veckor sen var vi lite oroliga för att det inte skulle komma tillräckligt med vatten uppifrån. Men, som ni som bor i södra Sverige troligtvis också märkte, har detta inte varit ett problem alls det senaste veckorna. Tvärtom, blev mycket vatten till ett problem för oss i stället eftersom det är mycket svårt eller till och med dåligt, att bearbeta blöt jord. Delvis för att det packas för mycket och också för att det klumpar ihop sig på redskapen. Denna ”arbetspaus” har lett till att förutom oss, också ogräset nu mera trivs jättebra.
thumb_IMG_1273_1024
Självklart kan vi inte bara skylla på det dåliga vädret, utan framför allt på vår ofullständiga ogräsbekämpningsstrategi. Stora gårdar har stora maskiner för allt. Trädgårdsodlare gör allt för hand. Och vi är mitt emellan. Vår bethacka till traktorn passar inte för vårt bäddsystem och våra handhackor funkar utmärkt, men det kan vara mycket ansträngande att handhacka stora ytor. Framförallt när min mer teknokratiskt inriktade inre röst är mycket irriterad av att göra ett jobb som skulle kunna rationaliseras. Men där saknar vi en bra lösning. Men det finns ljus i mörkret. Vi tror på att utveckla eldrivna handredskap eller liknande lösningar som skulle möjliggöra att vi slipper använda traktor, medan vi också slipper jättemycket jättehårt handarbete. Vi försöker alltså hitta den där gyllene medelvägen som redan Buddha pratade om. Men det tar tid. Det är en lång väg att gå och vi har mycket att lära oss.

Och tills dess får vi göra som Martin Luther King någon gång sa: ”Om Du inte kan flyga, spring. Om du inte kan springa, gå. Om du inte kan gå, kryp. Men oavsett vad du gör,  måste du ta dig framåt” Och just detta gör vi ganska mycket just nu: krypa och dra ogräset, som tyvärr är för stort, för hand. Och egentligen är handogräsrensning en av mina favoritjordbrukssysselsättningar. Då känner jag mig lite som den ovannämnda Buddha. Men när jag vet att det inte hade behövts, om vi bara hade hackat i rätt tid, känns Buddha långt borta. Men framåt går det i alla fall!

Hoppas ni tycker det är ok att jämföra så stora saker som religion, Buddha och människorättsaktivism när vi sysslar med något så vardagligt som att odla mat. Men finns det nåt mer politiskt relevant och historieomvälvande än det vi äter?

/Victor

Småregn, kålmal och första kålrabbin

thumb_IMG_1248_1024.jpgDet är fascinerande hur olika åren kan se ut. Jag ser fram emot bondelivet där man kan minnas och jämföra väder och annat mellan åren. Det har redan börjat. Förra året präglades av kallt väder, översvämning i växthuset, mångfald blad ogräsen, grönsaksöverskott, rapsvivlar och  slaghacksproblem. Denna odlingssäsong har börjat med torka, kvickrot, slaghacksproblem och ett växthus med fina tomater och så nu kålmalen.

Förra året vid den här tiden klampade vi runt i lervälling mellan tomatbäddarna i växthuset. I år är det torrsprucken jord i dräneringsdikena vi har grävt runt växthusen och tomatplantorna är stora och fin fina, de får ju vatten från vår brunn. Annars kollar vi ständigt SMHI, YR och DMI för att se om det inte någon gång ska komma det där 30 mm regnet eller 50 mm regnet som kan fukta marken på djupet. Det mesta vi har sått och satt kommer upp ojämnt och vi har börjat förstå funktionen av en vält som packar till jorden och ökar dess kapillärkraft så att fröna får tillräckligt med fukt för att gro. Förra året med allt regn gjorde att vi klarade oss utan en vält men i år ser det annorlunda ut.

Vi har också satt lök och sått morot och rödbetor i en jord full av kvickrot. Kvickroten med sina långa utlöpare som trivs så bra i grönsaksodlingar. Jag älskar att gå ut med grepen och ta upp kvickroten o dess långa vita utlöpare, men som med allt kan det bli lite mycket av det goda. Nu är det inte tal om någon mysgrepning utan det gäller 1000 kvadratmeter så fram med pendelhackan och för att rädda löken måste vi ha ett hårt ogräshackningsprogram och gå ut och hacka kvickrot så snart den fått tre-fyra blad och är som känsligast. Vi har gjort två hackningar redan och märker att den håller på att tröttas ut, så det ska nog gå vägen, men vi kommer aldrig försöka odla i en jord med så mycket kvickrot igen.

Vi vill försöka att inte plöja marken och inte köra på och packa marken i onödan. Det blir bättre mikroliv om jorden lämnas ostörd och maskarna och de andra djuren får sköta sitt. Plogen är också ett av de redskap som kräver mest kraft och därför en traktor för att dras. Om vi ska ha möjlighet att odla utan traktor, så måste plöjningen utfasas. Därför jobbar vi mycket i år med att ha fasta körspår i grönsaksodlingarna och göra  det tydligt var odlingsbäddarna är. Vi har använt potatiskuparen för att höja upp och markera bäddarna. Planen är att kunna bearbeta jorden enbart med harvning från och med nu. Och för att minska på harvning och hackning slår vi också gräs och täcker med mellan grönsakerna. Det hindrar fröogräs från att växa, göder jorden och, viktigt i år, minskar avdunstningen från jorden.

Att kunna täcka med gräs bygger på att vi har något som klipper det, en slaghack i vårt fall, men vår slaghack är för tillfället sönder och det är en lång historia som Klara eller Victor kan berätta om en annan gång. Nu ska vi ut och plantera kål och purjolök.  Kålen som nu på grund av varmt och torrt väder blivit invaderad av kålmalslarver. De är små men äter och äter och förstör. Vi ska spruta bacillus thurengensis på dem, döda bakterier som har tillverkat ett giftigt protein som larverna äter och dör av, godkänt för ekologisk odling. Känns lite sådär att behöva använda det, vi kommer nog att investera i en insektsduk för kålen nästa år.

/Britta

Andelsjordbruk på gång!

Efter att ha varit igång en säsong och nu ha fullt upp med jordbearbetning, sådd och allt det där som vi skulle ha gjort i vintras men inte hann så är det hög tid för vår hemsida att lanseras. Förra året var ett provår för oss att odla och sälja på den här marken. Vi har lärt oss en massa och känner oss tryggare med att kunna lova grönsaker i år också, trots större utmaningar med ogräs nu när marken börjar återhämta sig från att tidigare ha odlats konventionellt. Därför tar vi ett steg mot andelsjordbruk som vi tror mycket på, det som på engelska heter Community Supported Agriculture och börjat växa lite smått i Sverige de senaste åren. Ni kan läsa mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Community-supported_agriculture eller på den nystartade svenska föreningen www.andelsjordbruk.se
I år innebär det att de som får våra grönsaker är med på en prenumeration i 20 veckor och betalar i förskott.

Det innebär för oss att vi kan lägga mindre tid på att administrera och mer tid på att odla. Eftersom vi vet hur många som vill ha grönsaker har vi större möjlighet att planera våra odlingar efter det. I år blir allt lite sent, men framöver hoppas vi kunna beställa frön efter hur många som vill ha grönsaker och vad de vill ha. Däremot kan vi inte göra specialgjorda grönsakslådor eftersom det både gör det svårare att administrera, att få samma värde på olika lådor, och att tillgodose beställningar utifrån vad fältet har. Det gör dessutom att packningen av lådorna tar mer tid än vi kan hantera. Handlar det däremot bara om att hoppa över någon grönsak (p.g.a. t.ex. allergi) så är det oftast hanterbart för oss.

Eftersom vi vill att så många som möjligt som vill ha våra grönsaker och gillar vårt koncept ska kunna vara med så har vi flexibel prissättning. En säsong på 20 veckors hellådor kostar 2500-3500 kr. För mindre hushåll finns halvlådor för 1700-2300 kr. För den som inte kan leva av enbart grönsaker så kan en välja till en potatisprenumeration för 700 kr (ca 2kg/vecka) respektive 350 kr (ca 1kg/vecka).

Vill ni vara med? Skicka ett mail till kollingetorpargard@gmail.com med namn, adress, telefonnr och vilken prenumeration ni vill ha.

Som förra året planerar vi att ha gårdsbutik under säsong och vara med på bondens marknad i Helsingborg.