Så, nu verkar våren ha kommit på riktigt med varma dagar men också överraskande snöfall, hagel och frost. Vårt vårbrukande är i full gång och i våra växthus händer det en massa. Tomaterna har börjat rota sig efter första omplanteringen och nu är det en massa kål- och sallatsväxter som har blivit stora nog att planteras ut. Nytt för i år är att vi ska prova att få färdigt grönsakerna lite tidigare med hjälp av små odlingstunnlar täckta med fiberduk som vi just nu sätter upp på fältet.
Först ut är sättlök och utplantering av tidig Pak Choi. Pak Choi har problemet att den gärna går upp i blom när dagarna blir långa och det blir varmare, vi har alltid planterat eller sått den lite för sent och misslyckats med odlingen. I år har vi varit tidigare med sådden och hoppas på att det är tillräckligt tidigt för att lyckas. Sen håller vi på att plantera ut kålrabbi, grönkål, sallat, vitkål och broccoli.
I skrivades stund blåser det ganska friskt därute och vi får se hur bågar, fiberduk och nyplanterade grönsaker klarar av detta.
I förra veckan planterade vi ut vitkål, grönkål och kålrabbi i växthuset och i höstas satte vi också vitlök, som nu har kommit upp riktigt fint.
Vårt plantuppdragningsrum börjar bli fullt av en massa olika grönsaksplantor. I år ska vi prova förodla rödbeta i pluggar och se om vi kan få skörd ett par veckor tidigare än vi brukar. Vi provar också att förodla salladslök och ska prova att ha den som en snabb och tidig grönsak i växthuset innan tomaterna planteras ut.
Ja, den kan man ju undra. Ärligt talat undrar jag själv över detta flera gånger. Och detta inte på grund av brist på saker att göra men när vintern är förbi och to-do listan är lika långt som innan det blev kall och mörk. Alltså skriver jag en liten blogg inlägg inte bara för er nyfikna men också för mig som en påminnelse att vi gjorde många saker, även om det hade funnits massor med andra saker som hade varit bra att hinna med.
Här kommer ett urval av saker vi håller eller har hållit på med på vintern.
Flyg inte iväg
I år vill vi börja leverera mycket tidigt. Problemet med att börja att odla tidigt är att marken oftast fortfarande är mycket blöt, vilket gör det omöjligt att köra traktor (om man kör på jätteblött mark blir marken mycket tät där man har kört, det gör det mycket svårt för rötterna att växa). Så i år har vi äntligen gjort det vi har pratat om i så många år: täcka marken med en jättestor plastbit. Detta dödar allt ogräs (eftersom dom inte får något ljus) och håller marken lite torrare . Dessutom mår marken mycket bättre av detta än av att blir mekaniskt bearbetat med maskiner. Det stora, stora problemet är att det inte är så lätt att hålla marken på jorden. Den vill alltid flyga iväg. Tänk er ett 600 m2 segel! För detta har vi lagt jordfyllda säckar på den i tre omgångar. Varje gång tänkte vi: nu kommer plasten aldrig att röra sig. Men även nu, medan jag sitter här och skriver, ser jag hur vinden lyfter plasten på några ställen. Fastän det ligger nästa 2 ton sand på den och allt detta måste vi flytta sen när det är dags att plantera. Bredvid plasten på bilden ser ni vitlöken vi satt i september.
En stor del av vinterarbete är att förberedda vår/sommararbete. Det gäller att laga, förbättra, planera, osv.
datorisering och planering: Britta botaniserar bland våra excel-ark
Detta kommer vara 6te år vi kör och för varje år blir vi lite bättre i det vi gör, och snabbare. Självklart är det viktigaste faktor erfarenhet men också infrastruktur. Varje år, framförallt på vintern, gör vi några steg framåt. Förra vintern byggde vi ett plantuppdragningsväxthus.
packrummet: vi testar med rullband
Denna år satsar vi på mekanisering i själva odling och optimering i packrummet. Packningen är en stor flaskhals i vår verksamhet och bära backar i krångliga läge kan vara ett tungt arbete. I år ska vi prova med att rulla backarna istället för att bära dom.
Den ultimativa ogräsrensningsmaskinen (förhoppningsvis)
En annan sak som tar mycket kraft och tid är ogräsrensning. Vi odlar på ett relativt sätt liten yta: för lite för vanliga maskiner men för stor för att göra allt från hand. Hittills har vi dock faktiskt gjort allt ogräsrensning från hand och blivit mycket trötta och inte hunnit med helt. Men nu är det förhoppningsvis slut med detta. Efter många olika el-motors försök ska vi (tyvärr) köra på ett vanligare, bensinmotor. Vi har byggt om en trädgårdstraktor till en redskapsbärare. Egentligen är detta dock bara träningen. Förrförra veckan köpte vi förhållandevis dyra maskiner: ett helt hydraulsystem samt ny 5 hästkraftsmotor för att bygga en ännu finare och bättre maskin.
Det självklara
Japp, och sist men definitivt inte minst, har vi själva odlingen. Det är så mycket runtomkring att det vore lätt att glömma varför vi gör allt detta: plantorna!
tidig sådd i växthuset
För nästan en månad sedan sådde vi morötter, rödbeta, vitlök (den satt vi i december) osv i växthuset. Detta ska ge en tidig skörd så vi kommer igång tidigt. I detta växthus ska vi sen plantera gurkorna. Dessa finns hittils bara som frö och ska sås nån gång i april. Tomaterna har dock kommit igång likaså chili, som vi förodlar sedan januari.
Nu är vi i full gång med att förbereda årets andelsjordbrukssäsong. Fröna är äntligen beställda efter mycket trixande med tre olika fröfirmor (Lindsbloms frö, Runåbergs och Bingenheimer i Tyskland). Lindbloms Frö, där vi brukar köpa mest frö brann ned i höstas och har av förklarliga skäl ett mindre sortiment. Därför beställer vi nu även från tyska Bingenheimer. Som vanligt är allt frö ekologiskt och öppenpollinerade sorter.
Planen i år är att ha en betydligt längre säsong i andelsjordbruket och om någon vecka kommer vi att så de första kålväxterna som vi förhoppningsvis kan skörda i maj.
Det är inte alltid grått, lerigt och regnigt, om några månader kan det se ut så här
Mycket kraft och tankeverksamhet går åt att förbättra våra maskiner och redskap. Vi drömmer, diskuterar, googlar, ringer och youtubar. Om vi ska klara av odling till 120 medlemmar måste vi förbättra tekniken vid ogräshanteringen. Nu har vi kört mycket med hjulhacka och det kommer vi att fortsätta med, men vi måste komplettera med något som kan rensa lite snabbare. Fjolårets hemmabygge (Victors ”device”), den enaxlade redskapsbärare med elmotor har potential, men också stora problem. Nu håller vi på med device 2.0 – bättre, snabbare, pålitligare.
Något annat vi snart ska ta tag i är tillbyggnad i packrummet. Planen är att få till ett sidigare flöde av grönsakerna från fält till tvättstation, in i packrummet och sen ut på släpet. Vi har fått tag på en massa rullbord och en lyftvagn (höj och sänkbar) som vi nu ska försöka utnyttja på bästa sätt.
Nu är våren på väg. Vi bygger i vårt nya plantuppdragningsväxthus, där vi har en liten del som håller en temperatur på runt 20 grader trots ruskigt väder utanför. Lärkorna drillar, sångsvanar rastar på åkrar i närheten, perenner börjar växa, björksaven flödar och vi är i full gång med förodling.
Just nu är det tyvärr en stor lervälling i vårt nya växthus. Tanken är att främst ha bord med krukor i detta växthus, så det gör väl inte så mycket för växterna, det är värre för oss som halkar runt hela tiden. Nu blir det till att gräva lite dränering som kan leda bort vattnet som vi tror mest rinner in som ytvatten från maren ovanför.
Bord med värmeslinga
Tomaterna gror
Nya växthuset
På fältet har vitlöken och vårt lilla fält med råg och spelt börjat komma igång. Det är dock ganska långt kvar tills vi kommer ut på fältet eftersom det är så blött. Jag måste påminna mig om att regn och blöta är något jag verkligen föredrar framför enorm hetta och torka. Då har ju växterna iallafall möjlighet att växa i kontrast till torkan då allt mest står stilla eller dör. Lagom är dock bäst och vi ser fram emot ett lagom 2019.
Nu har hösten kommit. Frosten har redan lämnat sina spår. Gurkplantorna är borttagna från växthuset och vi har redan haft vår pumpaskördedag. Då bjuder vi in alla medlemmar i vårt andelsjordbruk och vi skördar gemensamt alla pumpor och vintersquash från fältet. I rasande takt fylldes släpet med pumpor och vintersquash i alla dess färger och former.
På bilden syns ”Guatemalan Blue” överst som är mycket vacker blågrå vintersquash. Backen bredvid har en vintersquash som kallas ”Green Hokkaido”. Bredvid den kommer klassiska så kallade Halloweenpumpor, och längst ned finns spagettipumpa.
På bilderna nedan finns den klassiska röda hokkaidovintersquashen och bredvid är det en nakenfröpumpa som heter ”Retzer Gold”.
Efter skörden gick vi in och åt soppa gjord på vintersquash av sorten ‘Buttercup’, Ushiki Kuri’ och ‘Kroshna’. Vintersquash är väldigt tacksamt att göra soppa på, den är mjuk, krämig och smakrik i sig och egentligen räcker det att bara salta lite så är det färdigt. Sen går det ju självklart att krydda på hur en vill.
Nakenfröpumpan är också en spännande pumpa som vi har provodlat nu i några år. Nakenfröpumpa är speciell eftersom den saknar det vita skalet runt fröna (eller kärnorna). Det är bara att öppna den, ta ut fröna och äta upp dem. Vilken lyx! Det är engentligen ganska enkelt att odla sitt årsbehov av pumpakärnor. Än så länge har vi mest nakenfröpumpor till oss själva, men vi funderar på att utöka odlingen ännu mer och kunna erbjuda pumpafrön till våra medlemmar.
Jag går ofta och längtar till hösten och vintern. Det är så härligt att så många måsten i odlingen försvinner och det går att ägna sig till det som inte har hunnits med. Den här hösten är speciell eftersom vi har Sara här som är en praktikant från Alnarp. Då hinns helt plötsligt väldigt mycket med. Under veckorna som gått har Sara och jag planterat 70 sparrisplantor och ungefär lika många hasselträd. Vi har rensat och täckt med halm i våra perenna odlingar.
Så nu får vi se om vi lyckas skydda våra träd och perenner mot ogräs, rådjur och hjort. Om det lyckas kommer det om några år både finnas hasselnötter och sparris att skörda på gården.
Vilket konstigt år! Året, som är fjärde odlingsåret, då vi har lärt oss en massor och tänkt att vi redan har drabbats av alla stora olyckor som går att drabbas av. Året, då allt planerades att gå lite bättre än förra (så tänker vi i och för sig alla år). Hur som helst hade vi inte planerat att det skulle bli en sådan här enorm torka. Om jag i slutet av maj, då jag på allvar började bli orolig för att det inte regnar, skulle vetat att det inte skulle regna ordentligt på minst 50 dagar till hade jag nog helt gett upp eftersom jag inte skulle ha trott att grönsakerna kan överleva det.. Som tur är gjorde vi inte det utan har levt på ett hopp om regn hela tiden, vi har vattnat det lilla vi kan och klarat de flesta krissituationerna. Vilken kraft och överlevnadsförmåga det finns hos växter!
Det mesta lever, växer långsamt, blir angripet av massa skadedjur, får bitter smak, går upp i blom. Det känns dock inte riktigt som den stora katastrofen är över oss ännu. Vi har fortfarande vatten i brunnen och dammen sparar vi på så gott det går. Broccolin växer och blir fin, vitkålen mognar men blir liten. Grönkålen får gulnande blad, löken blir liten och squashen blir stor. Tomaterna är många. Bondbönorna får bladlöss och vivlar men brytbönorna ser än så länge fina ut och vi hoppas att det inte kommer något hemskt djur som ska förstöra skörden.
Jag är glad att vi satsar så stort på mångfald, så att det finns något att glädjas åt även i kristider. Jag är också glad att vi har ett andelsjordbruk med medlemmar som är beredda att få det som blir. Nu försöker vi vara kreativa och planera för att kompensera för alla rotsaker vi inte kommer ha överskott av. Det blir nog en hel del pak choi och andra asiatiska blad, majrova, daikon och rättika.
Kriser måste ju hanteras på något vis och i år har det framförallt inneburit att vi har investerat i droppbevattningsslang och en liten pump. Nu kan vi på ett smidigt och vattenbesparande sätt vattna utvalda delar av fältet. I år har det varit oumbärligt men det kommer att underlätta arbetet och göra så att vi kan få bättre och finare grönsaker även under mer normala år.
Nu kommer allt igång igen… inte bara att så små frön när det är kallt och mörkt ute, utan på riktigt, gå ut på fältet, sprida gödsel, harva och sen sätta lök. Troligtvis kan detta göras i kortbyxor och tunn tröja. Det är ljust, varmt, allt börjar växa och våra myskankor har lagt tre ägg.
På något sätt är det en lite konstig vår. Vinter, vinter, vinter och sen pang, varmt, soligt och torrt, nu är det dags att göra allt. Och som tur är känns allting väldigt kul, det är bara en liten liten oro över om alla maskiner kommer att fungera som de ska. Håller våra svetsningar eller kommer arbetet att tvingas stanna upp för en dag i verkstan?
I år har vi fått och får värdefull hjälp från vänner och grönsaksätare. Zarah har förgrott en massa chiliplantor till oss. Aldrig förr har vi haft så stor chilisar vid den här tiden! Tyvärr blir det lite färre än vi ville ha. Vi slarvade med att ta frön på vår favoritchili ‘Hot Lemon’. Frön ska tas från de bästa och finaste frukterna. De som en helst vill äta upp. När det gäller chili går det att både spara kakan och äta upp den. Alltså ta frön och äta upp frukten. Detta till skillnad från t ex majs, där det är fröna som är själva grönsaken.
Men vi åt upp allt ändå. Kvar i skafferiet var torkade chilisar som vi hade skördat gröna och låtit eftermogna. Grobarheten var kanske 5 % och de som kom upp var riktigt klena. Som tur vara hade Zarah andra frön av olika chilis, som hon tog väl hand om. Så chili blir det! En massa allt möjligt! Tack Zarah!
Egentligen är det som oavsiktligt hände med chilin, att ha färre men bättre plantor, något som vi strävar efter. Det är så mycket roligare att ha en mindre men välskött odling än att ha en stor utspridd odling där ogräset inte hinner tas om hand. Ofta tror jag även att skörden till och med kan vara bättre i det första fallet. Så det är planen för i år. Så färre frön och odla på mindre yta, men vi räknar med lika mycket skörd.
Nu får jag känslan av att bara skriva och inte göra. Idag, äntligen, ska jag komma ut med traktorn, sprida gödsel och lyssna på radio under hörselkåporna och bullret.
Då var det dags igen! Trots den bistra kylan och små tendenser till vår så kommer tomatfröna ner i jorden i morgon. Vi har gjort vissa ändringar i plantuppdragningssystemet och jag anar att plantuppdragningen kommer bli bättre än tidigare år. Plantorna kommer ut i växthuset tidigare, får mer solljus och vänjer sig vid temperaturskillnader. De kommer nog bli starkare.
Tidigare år har plantorna stått ganska länge i vårt plantuppdragningsrum, som är ett isolerat och uppvärmt utrymme. Ljuset kommer från starka vita LED-lampor och plantorna växer bra. När det är tillräckligt varmt i växthuset flyttar vi ut dem dit. Problemet är att plantorna inte alls har fått känna på solljus, inte ens genom ett fönster. Plantorna är jättekänsliga när de kommer ut och om vi inte ställer dem skuggigt i ungefär en veckas tid så bränns bladen på dem.
I år kommer plantorna vara i plantuppdragningsrummet endast i ett par veckor. Sedan kommer de ut till vår uppvärmda del av växthuset. Förhoppningsvis blir denna lösning bättre.
Det kalla vädret har gjort att vi har varit lite långsamma att komma igång med allt, vilket säkert är bra, för våren och värmen kommer säkert senare i år också!
Kollinge Torpargård 