Ekologiska grönsaker i Helsingborg

 

img_1484Helsingborg (och Landskrona) är gårdens två närmsta städer. I år har vi bestämt oss för att försöka hitta fler medlemmar till vårt andelsjordbruk i just Helsingborg. Det är smidigt att leverera lådor till en stad eftersom det går snabbare och blir mindre bilkörning för oss. Så om du vill ha ekologiska grönsaker från oss och bor i Helsingborg så är du/ni varmt välkomna att bli medlemmar i andelsjordbruket.

 

Annonser

Det växer

8 mars 2017

Det växer. Groningen har blivit lite ojämn, några sorter av tomat och selleri sådde vi för gamla frön, så det blev omsådd, men i stort växer det på ganska bra. Idag var det frost och jag undrar om det hinner bli lite varmare innan det är dags att flytta ut tomaterna till växthuset, men det brukar ju bli det. Varmare och ljusare.

Annars är det mest verkstadsfix. Förstå sig på, smörja och reparera. För varje liten grej jag reparerar på traktorn blir den lite mer min kompis. Det stora projektet nu är att installera frontlastare på traktorn. Förhoppningsvis hinner vi det och lyckas skaffa redskapen vi behöver innan det är dags att gödsla odlingen. Tyvärr blir nog frontlastaren slutet på en era av klurande och funderande på hur vi ska lyfta olika saker som egentligen är för tunga. Det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Hävarmar, block, rep, spännband och ett träd. Inget är omöjligt. Med frontlastaren blir dock detta överflödigt, vilket faktiskt är lite tråkigt.

Vill du köpa in dig på en andel av vår skörd? – Dags att anmäla intresse!

Nu har allt b20170218plantuppdragningörjat igen. Plantuppdragningsrummet är igång med värme och belysning och vi har sått selleri, tomat, chili och purjolök. Små förbättringar har gjorts sen förra året med bättre belysning och bättre såbord. Plantuppdragningsrummet är ett litet rum i en lada som vi isolerat med halmbalar. Där finns bord med sand ovanpå och en golvvärmeslinga i sanden. I taket hänger en ljusslinga med starka LED-lampor. Det är där vi gör de tidigaste sådderna innan växthuset är fritt från frost.

 

Planeringen är i full gång och vi försöker ha bättre struktur och ordning på saker och ting. En del i det är att så tidigt som möjligt få veta hur många som vill ha våra grönsakslådor.

Därför undrar vi:

Vill du ha ekologiska och nyskördade grönsaker från oss varje vecka mellan juni och november? Läs mer om Grönsakslådor 2017 och skicka oss ett mail!

IMG_1300

Vecka 32

 

Fröer

Nu är det dags för något av det roligaste under året. Beställa frön. Fröet är ju grunden till hela odlingen. Alla grönsaker våra prenumeranter äter under året ligger nu i en låda stor som en banankartong. Om några månader har de förvandlats till flera ton grönsaker. Är det inte fantastiskt?

Jag tittar i frökatalogerna, ser bilder på vackra grönsaker och drömmer om årets odling. Vi beställer främst frön till grönsakerna från Lindbloms Frö och Runåbergs Fröer. Gröngödslingsväxter som klöver och gräs, sättlök och lite annat kommer främst från Olssons Frö. Ambitionen är att ta mer eget frö, men våra första två år har själva grönsaksodlingen tagit upp så mycket tid och våra försök till fröodlingar har misslyckats. Kanske blir det bättre i år?

dsc01825

Vår tysta kamp för ett ökat inflytande för odlare och konsument över hela kedjan i matproduktionen för vi bland annat genom att bara välja frökonstanta eller öppenpollinerade sorter. Det är alltså sorter med egenskaper som går i arv till avkomman. Dessa sorter går att bevara och föröka upp genom vanlig, folklig fröodling.

I dag är nästan de flesta frön till grönsaksväxter så kallade F1-hybrider. F1 betyder filial-1, ungefär ”första avkomman”. Hybrid är inte så farligt som det låter. En hybrid är en korsning mellan två individer som är genetiskt olika. Det kan vara mellan arter, släkten, sorter. Hybrid i växtvärlden sker naturligt hela tiden. När det gäller F1-hybrider handlar det om att man har förädlat från två föräldrarplantor genom upprepad inavel. Dessa korsar man och avkomman från korsningen kallas F1-hybrid. F1-hybriderna är i princip genetiskt identiska och uppvisar samma egenskaper.

Här kommer ett litet exempel som mer ingående förklarar vad som menas med detta. Det förutsätter att du minns lite av genetikundervisningen i skolan. Det kanske blir lite ingående och tekniskt, men kan vara intressant för intresserade:

Föräldrarpopulationerna (en population är en grupp av individer)

Var och en av de två föräldrarpopulationerna är extremt inavlade genom upprepad korsning av få individer. Resultatet är mycket rena linjer genetiskt sätt. Det innebär att avkomman till var och en av föräldrarpopulationerna visar exakt samma egenskaper som generationen innan. Jag brukar tänka mig att de genetiska anlagen för en egenskap är bara dominant (stor bokstaveller bara recessiv (liten bokstav). Ett dominant anlag dominerar över det recessiva anlaget och är den egenskap som visas om individen bär på båda generna. Här är en bild som visar Mendels kända korsning av ärtor och illustrerar hur det fungerar med recessiva och dominanta anlag:

Bild från wikipedia.org

I vårt exempel styrs egenskapen B (det som visas hos plantanav generna B och b:

Föräldrapopulation 1: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen BB. Om individer i denna population korsar sig, BB x BB, får alla individer i avkomman genkombinationen BB.

Föräldrapopulation 2: Upprepad inavel har gjort att alla individer har genkombinationen bb. Om individer i denna population korsar sig, bb x bb, får alla individer i avkomman genkombinationen bb.

Dessa föräldrarpopulationer är oftast inte odlingsvärda i sig. De kan vara lite förkrympta och se ”missbildade” ut på olika sätt. Det intressanta är deras gener.

F1-hybrider – första avkomman  från korsning mellan de två olika föräldrarpopulationerna.

Om föräldrarpoplulation 1 och 2 korsar sig med varandra blir resultatet:

BB x bb=Bb, alla 4 olika kombinationer av generna i korsningen ger upphov till individer med generna Bb.

Så blir det för alla olika egenskaper. Verkligheten är mycket mer komplex med väldigt många olika gener som styr egenskaperna, så det är en förenklad bild. Men nu kanske ni förstår hur alla individer hos en F1-hybrid kan ha identiska gener. De mognar samtidigt, är alla lika stora, smakar lika mm. (självklart påverkar odlingsplatsen även hybriderna, så det blir alltid viss variation). Många ger mycket högre skörd än de traditionella frökonstanta sorterna. För odlaren som alltid köper sitt frö är det mycket som talar för att använda F1-hybrider. Och F1-hybrider är väl egentligen inte något ont i sig.

Det som vi inte tycker om med F1-hybrider är att det inte går att ta eget frö, med bevarade egenskaper (Bb x Bb=BB, Bb, bB, bb ). Det blir lite hur som helst med generna och egenskaperna och inget att ha för den seriösa odlaren.

Det är inte det lättaste att skapa föräldrar till F1-hybrider, utan är bara något som de lite större fröföretagen sysslar med. Företagen håller hårt på sina föräldrar och odlaren är därför alltid beroende av att varje år köpa nya frön. Kontrollen över odlingen och i slutändan maten finns då hos fröföretagen. Vad händer om de går i konkurs? det blir krig? Nu är vi väl inte så dystopiska när det gäller framtiden, men vem vet hur världen ser ut om 100 år?

Vi vill att möjligheten och kunskapen om odling och fröodling ska finnas kvar hos vanliga dödliga människor och har därför valt att bara odla frökonstanta sorter. Därför ser våra grönsaker inte alltid ut som de som finns i affären.

/Britta

 

 

Nytt år och nya tankar

persiljerotDet är spännande vad som händer med mig, som grönsaksodlare på vintern. Först är det
ett lugn som sprider sig. De sista lådorna är levererade, redskapen inplockade och det mesta är skördat och ligger tryggt i jordkällaren. Inget som är akut och måste görs direkt. Nu äntligen kan jag ta det lugnt och göra allt som blivit bortprioriterat under den mer aktiva odlingssäsongen. Olja redskapen, sortera bland skruvarna, städa i traktorn…

Det största som är på gång nu är att vi ska anlägga en damm och en brunn för att säkra vattenförsörjningen till grönsakerna. Då kan vi vattna växthuset från dammen som kan fyllas på med regnvatten och brunnsvatten då det inte regnar. Vattnet blir lite uppvärmt och tomaterna och gurkorna blir gladare. Vi vill också att allt överskottsvatten från växthus och åker hamnar i dammen så att vi kan använda näringen igen och läcker ut mindre näringsämnen. Det blir nog också fint för fåglar, grodor, bin, sniglar, människor och alla andra som blir glada av vatten. Nu gäller det bara att vänta tills marken torkar upp, eller det blir lite lätt tjäle, så att grävaren kan gräva utan att fastna i leran.

 

frontlastarDet där vinterlugnet varar oftast inte så länge. Det som förr var ”sen” har blivit ”nu”. Otåligheten och arbetsglädjen/moralen smyger sig på. Det är nu det är nytt år och det är ju nu vi ska koppla på den nya, begagnade, frontlastaren, städa i ordning i växthusen, göra den nya planeringen och fröbeställningen, skaffa, eller bygga hjulhacka, bygga om radrensaren, köpa en vält, skaffa gödselspridare, försöka få igång och bygga klart motordriften på vår handdrivna redskapsbärare, planera för frukt- och bärodlingen, göra lite reklam för lådorna, fundera på hur vi ska sköta gångarna i vårt system med fasta bäddar, köpa nytt gräsklippsredskap, lägga om loftgolvet i ladan, börja så frön.

I huvudet pendlar det mellan att vara spretigt och rörigt och spännande och varierat. Hur kommer det att gå i år?  Förra året gick lite bättre än förrförra och förhoppningsvis blir detta lite bättre igen men skruvarna får nog bli sorterade först nästa vinter.skruvar

/Britta

 

 

Sommarplantornas död och lugnare tider.

img_1481

Kvällarna kommer tidigare. Nätterna är kallare. Arbetet har lugnat ner sig lite på gården. Allt växer långsammare trots det fina, varma vädret. Det torra vädret ger också en upprepning av den vattenbrist vi hade i våras när sådderna förstördes eller bara stod still i bristen på regn, men visa av erfarenheten är vi lite bättre utrustade nu. Samtidigt är det väldigt mycket som vissnar ner och dör ändå nu. Mjöldaggen har tagit död på pumpaplantorna, sockerärtorna och snart squashplantorna också. Bondbönsplantorna torkar ihop i chokladfläcksjukan. Tomatplantorna har både gråmögel och potatisbladmögel som långsamt sprider sig. Gurkplantorna har gurkbladmögel och dör av det.

Det kan kännas nedslående med alla sjukdomar på plantorna, men en hel del av dem är något man kan räkna med så här års, och är, kan man säga, ålderskrämpor. De har i stort sett gett de grönsakeIMG_1484.JPGr de förväntats ge. Säsongen är bara över för själva plantorna. Livet har sin gång där döden är en del, och odlingarna är på väg in i en annan säsong nu. Det är dags för vintergrönsakerna. Den första av varje grönsak är alltid efterlängtad, men nu måste jag säga att jag faktiskt är lite lyx-trött på till exempel tomater. Vi har ätit och äter fortfarande alla bortsorterade tomater i grytor, såser, sallader, pajer, chutneys, pesto, och har konserverat i burkar till vintern. Nu ser jag fram emot när palsternackorna och persiljeroten kommer i stället.

Lugnet och årstiden skapar mer tid för reflektion. Vi satte oss ner på vårt senaste månadsmöte och gick igenom den framtidsvision vi ritade upp förra året. Vi ville odla en stor variation. Vi ville värna om biologisk mångfald. Vi ville att våra grönsaker inte skulle vara en lyxvara, utan kunna nå även de som inte har mycket pengar. Vi ville ha god kontakt med dem som äter våra grönsaker. Vi ville att utlämningsställena ska kunna vara en katalysator för möten mellan människor lokalt. Allt det här vill vi fortfarande och jag ser det som att vi går i rätt riktning, även om vi kan gå längre och bli bättre på det. Det gör mig stolt och glad! Särskilt glad är jag över att vår flexibla prissättning faktiskt verkar fungera bra! En del betalar mer, för att de har mer eller för att de prioriterar våra grönsaker högt. Andra betalar mindre, för att de är arbetslösa, sjukskrivna, har många barn, eller av andra anledningar inte vill eller kan betala mer. Många lägger sig i mitten. Och det är precis det som är tanken!

Det är spännande det här med att driva gården. Det finns så många olika delar. Vi är odlare, men också våra egna försäljare, administratörer, ekonomer, företagsledare, marknadsförare, utbildare, arbetsledare, distributörer, uppfinnare, mekaniker, snickare och säkert mycket annat som jag inte tänkt på. Det är väldigt roligt, lärorikt och utmanande att ta sig an alla dessa roller.

Det är snart dags att sätta vitlöken inför nästa säsong, att plantera alla träden vi ympade i våras för vår femårsplan, och spika planerna för hur, vad och vart vi ska odla, marknadsföra och distribuera alla grönsaker då!

/Klara

 

 

 

 

Grönsaker,ogräs och stora ord

Japp. Nu är vi på gång. Den första leveransen borde vara hemma hos grönsaksätarna. Det må vara ett litet, pyttelitet, steg för mänskligheten, men för våra magar här hemma är det jättestort. Numera kan vi slippa det vi kallar för ”köpemat” och bara äta det som finns på fältet. Vitlöken är skördad, tomatplantorna har börjat producera, löken växer fint och runt och detsamma gäller för vitkål och dess kusin kålrabbi. Och salladen vill också bli uppäten.
thumb_IMG_1272_1024
Och då är det inte förvånande att flera av våra småvänner som vi delar planeten med också vill ta del av skörden. Vitkålen har överlevt det första kålmalslarvangreppet och nu, efter deras metamorfos, flyger dom omkring som vita kålmalar och ska snart lägga sina ägg igen och spelet börjar om. Vi kan bara hoppas att kålfamiljen som ligger under sin mysiga fiberduken klarar sig bra en gång till. Klara tycks har sett nån potatisbladmögel men det kan också vara vår paranoia och lite mjöldagg har vi också sett, som tur är bara på ogräset 🙂

För några veckor sen var vi lite oroliga för att det inte skulle komma tillräckligt med vatten uppifrån. Men, som ni som bor i södra Sverige troligtvis också märkte, har detta inte varit ett problem alls det senaste veckorna. Tvärtom, blev mycket vatten till ett problem för oss i stället eftersom det är mycket svårt eller till och med dåligt, att bearbeta blöt jord. Delvis för att det packas för mycket och också för att det klumpar ihop sig på redskapen. Denna ”arbetspaus” har lett till att förutom oss, också ogräset nu mera trivs jättebra.
thumb_IMG_1273_1024
Självklart kan vi inte bara skylla på det dåliga vädret, utan framför allt på vår ofullständiga ogräsbekämpningsstrategi. Stora gårdar har stora maskiner för allt. Trädgårdsodlare gör allt för hand. Och vi är mitt emellan. Vår bethacka till traktorn passar inte för vårt bäddsystem och våra handhackor funkar utmärkt, men det kan vara mycket ansträngande att handhacka stora ytor. Framförallt när min mer teknokratiskt inriktade inre röst är mycket irriterad av att göra ett jobb som skulle kunna rationaliseras. Men där saknar vi en bra lösning. Men det finns ljus i mörkret. Vi tror på att utveckla eldrivna handredskap eller liknande lösningar som skulle möjliggöra att vi slipper använda traktor, medan vi också slipper jättemycket jättehårt handarbete. Vi försöker alltså hitta den där gyllene medelvägen som redan Buddha pratade om. Men det tar tid. Det är en lång väg att gå och vi har mycket att lära oss.

Och tills dess får vi göra som Martin Luther King någon gång sa: ”Om Du inte kan flyga, spring. Om du inte kan springa, gå. Om du inte kan gå, kryp. Men oavsett vad du gör,  måste du ta dig framåt” Och just detta gör vi ganska mycket just nu: krypa och dra ogräset, som tyvärr är för stort, för hand. Och egentligen är handogräsrensning en av mina favoritjordbrukssysselsättningar. Då känner jag mig lite som den ovannämnda Buddha. Men när jag vet att det inte hade behövts, om vi bara hade hackat i rätt tid, känns Buddha långt borta. Men framåt går det i alla fall!

Hoppas ni tycker det är ok att jämföra så stora saker som religion, Buddha och människorättsaktivism när vi sysslar med något så vardagligt som att odla mat. Men finns det nåt mer politiskt relevant och historieomvälvande än det vi äter?

/Victor

Småregn, kålmal och första kålrabbin

thumb_IMG_1248_1024.jpgDet är fascinerande hur olika åren kan se ut. Jag ser fram emot bondelivet där man kan minnas och jämföra väder och annat mellan åren. Det har redan börjat. Förra året präglades av kallt väder, översvämning i växthuset, mångfald blad ogräsen, grönsaksöverskott, rapsvivlar och  slaghacksproblem. Denna odlingssäsong har börjat med torka, kvickrot, slaghacksproblem och ett växthus med fina tomater och så nu kålmalen.

Förra året vid den här tiden klampade vi runt i lervälling mellan tomatbäddarna i växthuset. I år är det torrsprucken jord i dräneringsdikena vi har grävt runt växthusen och tomatplantorna är stora och fin fina, de får ju vatten från vår brunn. Annars kollar vi ständigt SMHI, YR och DMI för att se om det inte någon gång ska komma det där 30 mm regnet eller 50 mm regnet som kan fukta marken på djupet. Det mesta vi har sått och satt kommer upp ojämnt och vi har börjat förstå funktionen av en vält som packar till jorden och ökar dess kapillärkraft så att fröna får tillräckligt med fukt för att gro. Förra året med allt regn gjorde att vi klarade oss utan en vält men i år ser det annorlunda ut.

Vi har också satt lök och sått morot och rödbetor i en jord full av kvickrot. Kvickroten med sina långa utlöpare som trivs så bra i grönsaksodlingar. Jag älskar att gå ut med grepen och ta upp kvickroten o dess långa vita utlöpare, men som med allt kan det bli lite mycket av det goda. Nu är det inte tal om någon mysgrepning utan det gäller 1000 kvadratmeter så fram med pendelhackan och för att rädda löken måste vi ha ett hårt ogräshackningsprogram och gå ut och hacka kvickrot så snart den fått tre-fyra blad och är som känsligast. Vi har gjort två hackningar redan och märker att den håller på att tröttas ut, så det ska nog gå vägen, men vi kommer aldrig försöka odla i en jord med så mycket kvickrot igen.

Vi vill försöka att inte plöja marken och inte köra på och packa marken i onödan. Det blir bättre mikroliv om jorden lämnas ostörd och maskarna och de andra djuren får sköta sitt. Plogen är också ett av de redskap som kräver mest kraft och därför en traktor för att dras. Om vi ska ha möjlighet att odla utan traktor, så måste plöjningen utfasas. Därför jobbar vi mycket i år med att ha fasta körspår i grönsaksodlingarna och göra  det tydligt var odlingsbäddarna är. Vi har använt potatiskuparen för att höja upp och markera bäddarna. Planen är att kunna bearbeta jorden enbart med harvning från och med nu. Och för att minska på harvning och hackning slår vi också gräs och täcker med mellan grönsakerna. Det hindrar fröogräs från att växa, göder jorden och, viktigt i år, minskar avdunstningen från jorden.

Att kunna täcka med gräs bygger på att vi har något som klipper det, en slaghack i vårt fall, men vår slaghack är för tillfället sönder och det är en lång historia som Klara eller Victor kan berätta om en annan gång. Nu ska vi ut och plantera kål och purjolök.  Kålen som nu på grund av varmt och torrt väder blivit invaderad av kålmalslarver. De är små men äter och äter och förstör. Vi ska spruta bacillus thurengensis på dem, döda bakterier som har tillverkat ett giftigt protein som larverna äter och dör av, godkänt för ekologisk odling. Känns lite sådär att behöva använda det, vi kommer nog att investera i en insektsduk för kålen nästa år.

/Britta

Andelsjordbruk på gång!

Efter att ha varit igång en säsong och nu ha fullt upp med jordbearbetning, sådd och allt det där som vi skulle ha gjort i vintras men inte hann så är det hög tid för vår hemsida att lanseras. Förra året var ett provår för oss att odla och sälja på den här marken. Vi har lärt oss en massa och känner oss tryggare med att kunna lova grönsaker i år också, trots större utmaningar med ogräs nu när marken börjar återhämta sig från att tidigare ha odlats konventionellt. Därför tar vi ett steg mot andelsjordbruk som vi tror mycket på, det som på engelska heter Community Supported Agriculture och börjat växa lite smått i Sverige de senaste åren. Ni kan läsa mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Community-supported_agriculture eller på den nystartade svenska föreningen www.andelsjordbruk.se
I år innebär det att de som får våra grönsaker är med på en prenumeration i 20 veckor och betalar i förskott.

Det innebär för oss att vi kan lägga mindre tid på att administrera och mer tid på att odla. Eftersom vi vet hur många som vill ha grönsaker har vi större möjlighet att planera våra odlingar efter det. I år blir allt lite sent, men framöver hoppas vi kunna beställa frön efter hur många som vill ha grönsaker och vad de vill ha. Däremot kan vi inte göra specialgjorda grönsakslådor eftersom det både gör det svårare att administrera, att få samma värde på olika lådor, och att tillgodose beställningar utifrån vad fältet har. Det gör dessutom att packningen av lådorna tar mer tid än vi kan hantera. Handlar det däremot bara om att hoppa över någon grönsak (p.g.a. t.ex. allergi) så är det oftast hanterbart för oss.

Eftersom vi vill att så många som möjligt som vill ha våra grönsaker och gillar vårt koncept ska kunna vara med så har vi flexibel prissättning. En säsong på 20 veckors hellådor kostar 2500-3500 kr. För mindre hushåll finns halvlådor för 1700-2300 kr. För den som inte kan leva av enbart grönsaker så kan en välja till en potatisprenumeration för 700 kr (ca 2kg/vecka) respektive 350 kr (ca 1kg/vecka).

Vill ni vara med? Skicka ett mail till kollingetorpargard@gmail.com med namn, adress, telefonnr och vilken prenumeration ni vill ha.

Som förra året planerar vi att ha gårdsbutik under säsong och vara med på bondens marknad i Helsingborg.